Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla gymnasium. Dikt af C. D. af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvar gang i junis början skolafslutning försiggick,
höll jag tal i stora salen, där jag fordom premier fick.
Vid de ungas hemförlofning jag på gamla dagar tänkte,
och vid psalmens ljud jag kände, något vått i ögat blänkte.
Så ha ynglingar och flickor här i detta gamla hus
fostrats upp till skick och odling, unga plantor druckit ljus,
åldrar aflöst åldrar ständigt. Här, i denna nötta trappa
känner jag mitt gossehjärta än i mannabröstet klappa.
* *
Snäckan sluter sig i skalet, skuggan sänker slöjan ner.
Mitt »inspektorat» jag. lämnat, liksom uppdrag många fler;
men ännu, som förr, jag vandrar, helst vid ljus af kvällens
stjärna,
till den gamla Riddarholmen med sin röda kyrka gärna.
Öfver torg och gator fäller aftonen sitt glesa flor,
för mitt minne susar sången än från Gustaf Adolfs kor,
vålnadslika dimmor segla öfver Riddarfjärdens yta,
och min ungdoms bilder hägra, forn- och nutid sammanflyta.
Här ej stundens tusen afbrott vemodsdrömmarna förströ:
Riddarholmen är i Stockholms yra tummel minnets ö.
Jag är minnets man. Som murgrön tätt kring fönsterbågen
klänger,
så vid denna plats mitt hjärta än med tusen fibrer hänger.
C. D■ af Wirsén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
