Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 3 och 4 - Kemistsamfundet i Stockholm - Margarinfrågan; Diskussion i Kemistsamfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk Kemisk Tidskrift.
1889. I. årg. N:o 3 och 4.
Kemistsamfundet.
Yid dess sammanträde den 21 febr. förekom bland annat följande:
l:o) invaldes till medlemmar i samfundet hrr fil. kand. Axel
Ham-berg, Stockholm och Gustaf Ekman, Göteborg.
2:o) höll ingeniör G. v. Heidenstam ett föredrag öfver ämnet: »Ett
och annat om Baku och dess naftaindustri.»
3:o) höll prof. L. F. Nilson ett inledande föredrag öfver aftonens
■diskussionsämne: »margarinfrågan från kemisk synpunkt» och lemnade
dervid en utförlig redogörelse såväl för tillverkningen af margarin som
för de metoder, hvilka föreslagits för att upptäcka och bestämma
främmande fettämnen i natursmör. Rörande den för praktiska kemister
vigtiga analytiska delen af frågan visade tal. särskildt, att den af honom
utarbetade och i Zeitschr. f. anal. Ch. 28.175 (1889) tryckta
modifikationen af Eeicherts metod vore fritagen från de felkällor, som enligt
hvad isynnerhet B. Wollny på senare tiden ådagalagt, vidlådde
Rei-<cherts ursprungliga förfarande.
Från sina egna, under loppet af ett helt år fullföljda
undersökningar af smörfett (se k. Landtbr.-akad:s handl, och tidskr. 1886.271 och
1887.33), vid hvilka 843 bestämningar å flygtiga syror i smörfett,
pro-dueeradt af 15 särskilda försöksdjur, inalles blifvit utförda, framhöll
föredraganden i öfrigt följande resultat, som för den föreliggande
frågan vore af särskild betydelse, nämligen:
a) kolostrumfettet är mycket fattigt på flygtiga fettsyror; i två
fall, då detsamma undersöktes, utgjorde alkaliförbrukningen endast 9.27
och IO.00 cm3 V10 n- ^R^ för 2.5 gr. fett.
b) Mjölkfettets halt af dessa beståndsdelar stiger emellertid hastigt
och uppnår redan 5—7 dagar efter kalfningen sitt maximum, håller sig
derpå en kortare tid vid detta höga värde, för att sedermera och ritan
att hvarken årstiderna eller en med dem vanlig ändring i utfodringen
synes utöfva något inflytande, månad efter månad, alltefter som
lakta-tionsperioden skrider framåt, långsamt och i de flesta fali helt
regelbundet aftaga och slutligen nedgå till ett minimum, som, enligt hvad
de talrika bestämningarne gifva tillkänna, väl ytterst sällan kommer
att understiga 12 cm3 alkaliförbrukning.
I ^medeltal besteg sig nemligen alkaliförbrukningen under
lakta-tionens olika månader till följande värden:
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14
16.72 15.49 14.89 14.54 14.03 14.40 14.15 14.36 14.00 13.09 13.03 12.88 12.67 12.71
V^frv.
WÜM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
