Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Jag vill här endast framhålla, att en upphettning af fettet och syrorna till
150° C. med säkerhet torde medföra en förändring af syrornas egenskaper.
Att detta äfven är förhållandet med uttvättning med vatten med flera
detaljer lider intet tvifvel, och om till och med dessa anmärkningar skulle
vara öfverflödiga, så är det dock oförsigtigt att framställa sådana resultat
såsom riktiga, hvilka vunnits genom en okritiserad metod. Ingeniör
Larson har äfven vid val af råmateriel varit ganska okritisk, då han icke ens
brytt sig om att sjelf framställa några talgprof, för hvilkas renhet han
kunnat ansvara, och än mindre har det fallit honom in att skaffa rena
talgprof af varierande beskaffenhet. Att feta syror framstälda enligt den
af L. föreslagna metoden väl kan gifva lika stelningspunkter vid olika
försök med ett på en gång framstäldt syreparti betviflas ej, men af egen
erfarenhet vet jag, och af ingeniör Larsons föredrag synes äfven än mer
att olika kemister, som arbetat efter de af honom lemnade detaljerade
föreskrifterna erhållit resultat, som differat på ända till 2,1° C. Metoden
kan derför icke i det skick i hvilket den för närvarande föreligger, anses
vara mera tillförlitlig än smältpunktmetoden.
Af nu anförda skäl anser jag mig hafva visat, att den afL. föreslagna
metoden icke af honom blifvit så granskad och kritiserad, att man kan
bilda sig ett omdöme om dess duglighet, och att det derför för närvarande
icke finnes något skäl, att utbyta den af mig använda
smältpunktsbestäm-ningen mot densamma.
Svar till professor Klason och d:r Setterberg °).
af Alf. Larson.
Min uppsats i detta häfte angående talg och oleomargarin har gifvit
anledning till förestående anmärkningar af professorn i kemisk teknologi
vid Tekniska högskolan P. Klason och handelskemisten d:r Setterberg.
Då dessa anmärkningar enligt min åsigt äro både obefogade och,
åtminstone för den, som flygtigt genomläser min uppsats eller saknar
fackkunskaper i förevarande fråga, ganska vilseledande, anser jag mig skyldig
samt sakens praktiska vigt fordra att utförligt bemöta nämde anmärkningar.
1) Huru skall oleomargarin förtullas?
Denna fråga, tyckes det, borde Generaltullstyrelsen få besvara och taga
på sitt ansvar.
Då emellertid professor Klason icke känner »huruvida någon laglig
gräns blifvit faststäld mellan margarin (oleomargarin) och talg (premier
jus)» eller »om det öfverhufvud kan vara skäl att fixera en sådan» och då
d:r Setterberg tyckes tro att hans förslag om oleomargarinens hänförande
till tulltaxerubriken konstgjordt smör varit bestämmande för
Generaltullstyrelsen, så må det tillåtas mig påpeka, att riksdagen beslutat att
oleomargarin skall förtullas som konstsmör.
*) Vid utförandet af de bestämningar, som här omtalas, har ingeniören G. D:son
Aschan varit mig behjelplig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
