- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / V. årg. /
182

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

rofolja — antagligen har det varit olja, pressad ur europeiskt frö,
som de användt för sin undersökning — visserligen också afskilt en
i kall alkohol svårlöslig syra ined smältpunkt + 75° C. Denna syra är
dock icke arakinsyra utan behensyra *); och den förekommer för öfrigt
i ytterst ringa mängd samt kan icke erhållas ur oljan på så enkelt sätt
som enligt Souchères metod. Att det icke varit behensyra utan
arakinsyra, som jag isolerat ur den indiska rofoljan, har framgått utom af
smältpunkten af det karakteristiska utseende, den visat. Den har
fullkomligt liknat den syra, som på samma sätt erhållits af mig ur
jordnötolja och flere gånger ur med jordnötolja förfalskade bomoljor.
Emedan hvad jag iakttagit om syrans utseende under olika
kristallisá-tions†orhållanden torde vara nytt, vill jag omnämna detsamma. Hvad
som här kallas »arakinsyra» är icke den rena syran utan den mer eller
mindre råa syran, sådan den erhålles vid oljeanalysen enligt Souchères
metod, hvadan således uti densamma kan ingå bland annat den af
Kreiling i jordnötolja funna vid + 81° C. smältande lignocerinsyran **).
Ur alkohollösningen af blandningen af fettsyror utkristalliserar den råa
arakinsyran vanligen i mycket små, mikroskopiska nålar, mest förenade
till små bollformiga aggregat; stundom kan man äfven få se gyttringar
af små kristallfjall. Vid omkristallisering af arakinsyran ur varm
90-procentig alkohol kristalliserar den vid afsvalnandet, om för lösningen
användts relativt mycket alkohol och kristallisationen icke störes, uti
små fjäll eller blad af obestämd form, på hvarjehanda sätt förenade till
aggregat af olika utseende. Om deremot jemförelsevis litet alkohol
användts för syrans lösning, så erhålles en produkt, som under
mikroskopet visar sig bestå af fina, böjda, stjern- och qvastformigt grupperade
nålar. Dessa kristallnålar förändra form vid moderlutens intorkande
sålunda, att de bilda långsträckt eliptiska blad eller platta nålar, på midten
något bredare än vid ändarna, som äro afrundade eller tillspetsade. Yid
intorkning på filtrum af kristallmassan blir denna ofta starkt glänsande.
Hvarpå detta beror, vet jag icke säkert, men det synes stå i
sammanhang med kristallernas utbildning, så att, då kristallerna äro mindre,
erhålles ett hvitt, matt pulver men, då de äro större, en sig hopfiltande,
glänsande kristallmassa.

Jag har icke haft tillräckligt material af den råa arakinsyran, för
att kunna framställa den i fullt ren form och underkasta den
elementaranalys.

Slutligen vill jag nämna, att det tal, som är vigtigast att bestämma
vid rofoljeundersökningar, är för såpning stålet, som för rofoljan är
karakteristiskt lågt. Benedikt uppgifver som minimum 175 och maximum
179. Hos den indiska rofoljan har jag i allmänhet funnit något litet
lägre försåpningstal. Äfven jodtalet synes vara något lägre hos den
indiska oljan än hos den europeiska.

*) Ber. Chem. Ges. 1887,2385.
■*) » » » 1888,88 0.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1893/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free