Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
ha därför gjorts att uppdela kristallerna af syrans alkaloidsalter, men
hittills har blott en form erhållits. Så äfven vid jäsningsförsök. Detta
förhållande behöfver naturligtvis ej vara ett skäl mot diagonalformen
utan kan ju också bero därpå, att nämnda teori ej får utsträckas till
kolatomerna i benzolkärnan.
Meyer s sätt att resonnera vid de här refererade
esterificerings-försöken har föranledt Brilhl (Ber. 1895, häfte 18) till flera
invändningar. Innan dessa anföras, kan nämnas, det Victor Meyer själf
ingalunda anser frågan afgjord och sina resultat bindande.
De använda syrorna, skrifver Brukl, sakna alla benzolföreningars
karaktäristiska hufvudmärke: den cykliska och symmetriska strukturen,
under det att benzolföreningarnes egendomliga förhållanden
otvifvelaktigt i väsentlig grad hvila därpå. Vidare är analogien mellan
etylen-bindningen i trifenylakrylsyran och den i benzol samt mellan gruppen
och diagonalbindning ingalunda tillförlitlig, ty därom råder intet tvifvel,
att de etylenbindningar, som eventuelt förefinnas i benzol, äro af en
helt annan karaktär än de alifatiska ämnenas. Detsamma gäller
diagonalbindningen. Så t. ex. visa, såsom Baeyer framhållit,
^^> GDO
fenantren och antracen,
af hvilka den förstnämnda innehåller åtminstone en etylenbindning,
den senare åtminstone en parabindning, att dessa bekanta bindningar
ej äro att jämföra: antracens med paraffinsk, fenantrens med olefinsk.
Däremot visa de båda stor likhet med hvarandra och med de
spräng-bara bindningarne hos benzol. Och på denna grund har Baeyer antagit,
att benzolkärnan kan existera i två tillstånd, som äro att anse
tau-tomera i den meningen, att en bestämd form tillkommer hvarje
särskildt derivat.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
