Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Liebig och hans samtida voro visserligen fullt på det klara med,
att den alkoholiska jäsningen var något helt annat än en förbränning,
en respiration. Man kände ju redan på den tiden noga sockrets
procentiska sönderfallande i alkohol och kolsyra. Hans anförda analogi
var derför visserligen något haltande. Håller man sig emellertid ej
vid detaljerna utan vid totalintrycket — och det åsyftar Liebig alltid,
det var häri hans styrka låg — så måste man säga, att anförda yttrande
ger ett rigtigt intryck af hans grunduppfattning om jäsningen. För att
tända eld på trästycket behöfves, säger Liebig, en tändsticka. Hvilken
är då den tändsticka, det ferment, som enligt honom i vanliga fall
åstadkommer förintelsen i den organiska naturen, som åstadkommer
dessa fenomen, hvilka vi än kalla förruttnelse, än kontagiösa sjukdomar,
än åter förmultning eller jäsning? Fermentet utgöres öfver allt, säger
Liebig, af organismernas kväfvehaltiga ämnen, deras albuminater, hvilka,
så snart lifvet flytt, och under förutsättning af lämpliga betingelser,
börja på någon punkt att sönderdelas. Denna sönderdelning sprides till
omgifningen, och allt efter dess art och sönderdelningen^ egen natur
åstadkommes det ena eller andra af anförda fenomen. Tändstickan är
öfver allt döda i sönderdelning stadda ägghvitartade ämnen, som
fortplanta sin sönderdelning på omgifningen. Albuminaterna, säger Liebig,
utmärka sig just genom sin stora obeständighet. Vid närvaro af luft,
fuktighet och värme öfvergå de af sig sjelfva i förruttnelse genom
’upptagning af syre. Jästen spelar endast en sekundär roli vid
jäsningen.
På så sätt ungefär uttalade sig Liebig år 1839. Hvem kan
förundra sig öfver, att denna lara fann allmän anslutning? Det var ju
■egentligen ingen ny lara alis. Det var ju endast ett uttryck för alla
tiders erfarenhet.
När lifvet flyr sin kos, när organismen dör, så förmultnar den.
Det är en naturlag, åt hvilken Hamlet ger detta uttryck:
>Den store Cesar dog och blef till mull
och täpper nu ett hål för dragets skull. >
Den på döden följande förintelsen i den organiska naturen har för
menniskan aldrig inneburit något hemlighetsfullt, någon rnystér, som
vore vard att forska öfver. Alla tiders erfarenhet hade ju lärt
sanningen af dessa ord: af jord är du kommen, till jord skall du åter varda.
Det gällde för Liebig i sjelfva verket endast att ge ett vetenskapligt
uttryck åt denna erfarenhet utan undantag.
Den vitala jäsningsteorien.
När, Liebig uttalade detta, var emellertid redan bildad en liten
frukt på forskningens träd, som, lagd i jorden, spirade upp och växte
oansenlig nog i början. De flesta lade icke alis märke till densamma.
Det är nu så här i verlden med allt lefvande; om än så mäktigt och
stort, har det dock en gång varit svagt och litet.
Denna planta kom efter en tid i en erfaren örtagårdsmästares
händer/ som dref upp den till ett herrligt träd och visade menskligheten,
hvilka värdefulla frukter, den bar i sitt sköte. Hela verlden förvånades
4i>ch sade: vackrare afläggare på kunskapens träd har visst ingen tid
■Svensk Kemisk /Tidskrift.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
