- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
114

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

på 1/2 meter, för att förbränningen må blifva så fullständig som
möjligt och så litet värme som möjligt stanna i askan. Vid alltför tjockt
lager händer dock, att askan smälter. För ångpannorna synes
svafvelhalten ej vara farlig, hvaremot den i luften utgående
svafvelsyrlighetsgasen blir obehaglig för omgifningen.

Om, såsom ofvan nämndes, i Sverige finnas 36 millioner ton lätt
åtkomlig alunskiffer, kunna dessa i bränslevärde anses motsvara 5
millioner ton stenkol eller 21/2 ggr den årliga stenkolsimporten = 25
ggr de skånska grufvornas årsuppfordring.

Svaflet i skiffern kan tillgodogöras för alunberedning; svafvelkisen
deri är svåroxiderad kubisk kis och ej rhombisk kis, såsom i en del
utländska skiffrar, hvilka derför af sig sjelfva oxideras i luften och
gifva bättre utbyte af svafvelsyra. Våra skiffrar måste antändas i
s. k. rostfyrar. Oxideringen sköttes dock illa, ty på Öland
tillgodo-gjordes blott 41/2 % af svafvelhalten, af kalit endast 22 %, af jernet
12 % och af lerjorden 7 %.

Ett bättre och beqvämare tillgodogörande af både kol- och
svaf-velhalt vore möjligen vattengasberedning. Man erhölle då CO,H,H2S.
Svafvelvätet kunde antingen afskiljas i gasreningsmassa och brännas
till Svafvelsyrlighet i svafvelsyrefabriker, hvarvid dock anmärkes, att
bränderna ej lämpa sig för förnyad absorption af H2S; eller ock skulle
man kunna bränna vattengasen och insläppa den vatten- och
kolsyrehaltiga S02-gasen i blykammare, ehuru den blefve temligen mager.
Den borde dock blifva lika rik som den af belgiska zinkmalmer
framstälda svafvelsyrligheten, hvaraf numera den billigaste svafvelsyran
beredes. Svaflet i skiffern är nemligen mycket billigt. Efter 1 krona pr
ton skiffer kostar svaflet 10 kr. pr ton. I svafvelkis kostar en ton
svafvel minst 25 kronor. Askåterstoden af skiffern torde kunna användas
till cement i stället för lera samt till hydrauliskt murbruk.

Destillationsapparater från 15- och 16-hundratalet.

Referat af Å. G. Ekstrand.

Med anledning af Kemistsamfundets lärorika besök på
Reymers-holm förliden Maj, der flera af nutidens mest fulländade
destiller-kolonner voro i verksamhet, kan det vara af intresse att erfara några
drag ur destillerapparaternas historia. Man vet, att redan tidigt sprit
erhölls genom destillation af vin och att sådan först skall hafva blifvit
utförd vid den berömda akademien i Alexandria. De apparater, som i
äldsta tider dertill användes, voro, så vidt man vet, helt enkla pannor
med en hjelm, afledningsrör samt imkylare. Man föreställer sig i
allmänhet, att dessa enkla apparater varit allenaherskande ända till början
af vårt århundrade, då från flera håll ansatser gjordes att verkställa
spritdestillationer på ett mera rationelt sätt. Det har dock visat sig,
att alkemisterna, som i allmänhet voro mångfrestande och begåfvade
män, äfven och med framgång sysslat med lämpligaste sättet att de-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free