Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Blandar man i stället saften med 8 ggr sin volym vatten, 2 ggr sin
volym 2-procentig vatténhaltig blåsyra och efter skakning sätter dertill
6 volymdelar vätesuperoxidlösning, så kan ingen gasutveckling märkas,
men, om man i denna lösning aflägsnar blåsyran genom fortsatt
inledning af luft, så inträder samma fenomen som i första försöket. Man
ledes alltså till antagandet af en lös förening mellan blåsyra och enzym,
hvilken ej har den senares verkan på vätesuperoxid men sönderdela»
redan genom inledning af luft. På samma sätt förhåller det sig med
pressaftens jäsningsförmåga vid närvaro af blåsyra.
Af kända enzym har först och främst invertin påvisats i jästsaften.
Likaledes torde man få antaga närvaron af ferment, som kunna
hydrolysera maltos och glykogen, ty båda kolhydraten råka genom saften i
jäsning, men kunna, enligt E. Fischer^ erfarenhet, knappt direkt
förjäsas. Måhända framkallas hydrolysen i båda fallen genom samma
substans. Vidare synas oxy aaser, sådane som Bertrand funnit i många
växtsafter, förekomma; åtminstone färgas pressaften efter längre
beröring med luften brun, sannolikt under upptagande af syre.
Proteoly-tiska enzym har Hahn funnit i saften, i det att han konstaterade dess
förmåga att göra gelatin flytande.
Om man i ett vattenbad af 50° häller ner frisk pressaft och sådan,
som stått en veckas tid vid rumstemperatur, med en tillsats afarsenik*
så afskiljes i förra fallet på några minuter ett betydligt koagulum, i
senare knappast några flockar; den koagulerbara ägghvitan har alltså
försvunnit genom någon slags sjelfförtäring.
Jästen här, som bekant, en temligen stor reduktionsförmåga. Såsom
Hahn iakttagit, bildas svafvelväte vid tillsättning af svafvel till
presssaften. Enligt Nastacöjfs undersökningar står reduktionsförmågan icke
i sammanhang med jäskraften. En saft, som fått stå så länge, att den
blifvit overksam, reducerar fortfarande svafvel.
Såsom den intressantaste egenskapen hos pressaften måste dock
betecknas, att den förmår bringa socker i alkoholjäsning, nemligen, i
likhet med jästen sjelf, rör-, malt-, druf- och fruktsocker, men icke laktos
och mannit.
Vid jemförelse mellan tre prof, af hvilka det ena tillblandats af
200 kbcm. frisk pressaft och samma volym af en 75-procentig
rörsockerlösning och stått i 30 timmar, det andra tillblandats på samma sätt
men stått i 15 timmar, det tredje slutligen erhållits genom att blanda
200 kbcm. 50procentig sockerlösning, 150 kbcm. destilleradt vatten och
såsom jästnäring 50 kbcm. pressaft, som blifvit overksam genom ålder,
till hvilken blandning för 15 timmar sedan satts 5 gr. frisk öljäst, visade
det sig, att det sista profvet, ehuru det varit grumligt af de många
suspenderade jästcellerna, dock icke öfverträffade de två första, som voro
nästan klara och genomskinliga, vare sig i gasutveckling eller skumlager.
Om man blandar 10 kbcm. af en 30° varm rörsockerlösning med
samma volym frisk pressaft i ett profrör, så inträder efter 10 minuter
tydlig gasutveckling, hvilken vid rumstemperatur fortgår några dagar
men vid 7°—8° en vecka. Vida hastigare inträder gasutvecklingen, om
man löéer 5 gr. pulveriseradt rörsocker i 15 kbcm. pressaft.
Emot BnchnerJ& uppfattning hafva hufvudsakligen tre
invändningar gjorts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
