Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
med en tillverkning af nära 3,750,000 kg., till ett värde af öfver 21/2
millioner kr. Under de båda sista åren har industrien gått ytterligare
betydligt framåt, i det att flera norska fabriker anlagt filialer i Sverige;
den största fabriken är Pellerin’a i Göteborg med nära 76 % af hela
tillverkningen. Tillverkningen kan dock ej ännu täcka landets behof,
som är stadt i hastig tillväxt. Margarintillverkningen artar sig att blifva
en af våra större industrier, och det måste anses som en
nationalekonomisk vinst att inom landet förtära den billigare margarinen och i
stället utföra det dyrbara natursmöret.
Choklad och kakao. Tillverkningen är likaledes stadd i stark
utveckling. Ånnu för 10 år sedan var den temligen obetydlig, och större
delen af den pulverformiga kakaon infördes från utlandet, företrädesvis
Holland. 1897 funnos 7 fabriker med en tillverkning af nära 776,000 kg.
Karameller och konfityrer hafva säkerligen länge tillverkats i landet,
men upptagas först efter 1876 såsom fabriksalster. Under 5-årsperioden
1891—95 funnes i medeltal 18 fabriker med en tillverkning af 13,293
deciton och redan 1897 hade antalet fabriker stigit till 29 och
tillverkningen till 28,323 dt. eller mer än dubbelt. I fråga om kakao och
konfekt är Malmö den egentliga stapelorten, i det att af tillverkningen
för 1897 omkring 46 % kommo på Malmö; dock har under sista åren
den stora kakaofirman Hultman anlagt en filial i Stockholm, hvilket
så småningom torde gifva Stockholm en mera framskjuten plats äfven
inom denna industri.
Kaffe är visserligen intet kemiskt preparat, men har blifvit
upptaget i samband med s. k. kaffesurrogat. Man skulle knappt kunna
tro, att kaffesurrogater tillverkas i så pass stor omfattning, som
verkligen sker, eller 1897 vid 14 fabriker till ett värde af 362,800 kronor.
Detta är dock en obetydlighet vid sidan af det äkta kaffe, som förtäres
här i landet, ty 1897 importerades ej mindre än 25,560,000 kg. till ett
värde af nära 27 millioner kr. Om man utgår från medeltalet af
importen för 1896 och 97, får man för dessa båda år en årlig
förbrukning af öfver 4,5 kg. pr invånare, hvilket är dubbelt så mycket som
under 5-årsperioden 1871—75, och kostnaden derför öfverstiger 5 kr. om
året pr. individ. Mot 4,5 kg. pr år svara 123 gram pr dag, och deraf
kunna säkerligen fås ett par koppar starkt kaffe. Té har deremot ingen
betydelse som njutningsmedel för folket i dess helhet. Förbrukningen
är blott 37 gram om året pr individ.
Tobak tillverkas och förbrukas i flera olika former, nemligen till
rökning, tuggning och snusning, och större delen af råmaterialet måste
införas, hufvudsakligen från Amerika. Under de senare 10 åren har
den inhemska tobaksodlingen lemnat 8 till 10 tusen deciton. Införseln
af råtobak uppgick deremot 1897 till 37,174 dt. I hela riket funnos
1897 93 tobaksfabriker, men Stockholm intog första rummet med öfver
1/3 af hela tillverkningen. Med afseende på snuset, som inom parentes
mest användas till tuggning, kan. man se, huru dess användning
alltjemt tilltagit, hvaremot cigarrer och kardustobak aftogo under de dåliga
åren 1886—90, då i stället tuggningen tilltog, men sedan dess åter
betydligt stigit och tuggningen gått tillbaka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
