Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Stengodset var företrädesvis från Frankrike, samt hvad rör och
syrefasta kärl angår äfven från Tyskland. Väl utfördt saltglaseradt
stengods i form af prydnadsföremål förekom på Sévres’ utställning, likasom
Sévres förfärdigat den långa frisen på »palais des beaux arts» och en
större väggprydnad å ett af palatsen på invalidesplanaden. Inom
utställningen upptog Sévres flera stora salar. Man fick här se kolossala
vaser af fältspatäkta porslin, både hvita och färgade, med och utan
dekorationer i »paté sur paté», särdeles vackra kristallbildningar i glasyren,
underglasyrmålningar, »rouge flarn be», staty etter i biscuit af synnerligen
mjukt utseende, vackra emaljer, samt såsom nyhet ett slags glasporslin.
De häri utförda föremålen påminna något om marmor, helst som de ej
hafva någon glasyr, och kunna derjemte dekoreras ined inbrända färger.
Måhända kommer detta material att spela en viss roll i den närmaste
framtidens keramiska konst. Äfven Dammousse i Paris hade utstält
föremål af något liknande massa, ehuru så tunna, att de voro halft
genomskinliga. Vid Sévres användas två något olika massor till
fältspatäkta porslin, hvarjemte äfven mjukt eller benäkta porslin tillverkas.
De sedan gammalt kända och berömda »bleue-Sévres» hade nu nästan
försvunnit, och man fick det intrycket, hvilket äfven framhölls af franska
konstkännare, att Sévres alldeles brutit med sina gamla traditioner, och
att den af Pouyat i Limoges omkring 1880 och sedan af Schomu i
Köpenhamn 1889 införda underglasyrmålningen blifvit tongifvande äfven
i Sévres. Förutom denna, franska statens fabrik, finnas i Frankrike
en mängd porslinsfabriker, hvilka, hvad äkta porslin angår, äro förlagda
till två hufvudcentra, nemligen departementen Haute-Vienne (Limoges)
och Cher (Berry). De stora kaolinlagren i Saint-Yrieix i närheten af
Limoges upptäcktes 1765. I Berry upptäcktes i början af 1800-talet
stora lager af den utmärktaste sand, och detta gaf upphof till
der-varande porslinsindustri. Af Limoges-fabrikanterna må särskildt nämnas
bröderna Haviland samt Guérin och af Cher-fabrikanterna Hache & C:ie
och Pillivuyt & C:ie. I allmänhet torde kunna sägas, att de franska
fabrikernas finare servisporslin står oupphunnet i srnak och elegans. Med
afseende på konstföremål af keramiskt ursprung bar utställningen spår
af den mest otyglade konstnär s fantasi och inbegreppet af det mest
bizarra kallades »1’art nouveau». Bland franska mera bemärkta utställare
på konstindustriens område må nämnas Dammousse, som förutom en
mängd konstföremål i allra modernaste stil utstälde opakt, tunnt porslin
af en massa, som utgjorde ett mellanting mellan glas och porslin,
Lachenal, som förevisade fajangser i en särskild massa med emalj af
matt sammetsglans, Delaherche, Thesmar med de läckraste emaljer m. fl.
Fajangs tillverkas vid en mängd fabriker i olika delar af Frankrike.
De förnämsta utställarne af s. k. fin fajangs voro Utzschneider & C:ie i
Digoin (Saone et Loire), Boulenger i Choisy le Roy nära Paris, Société
anonyme de la fo’iencerie de Gien i Loiret. Saltglaseradt stengods af
utmärkt beskaffenhet har tillverkats sedan gammalt, och bland hithörande
utställare må nämnas Bigot & C:ie, Jacob & C:ie, båda i Paris — den
sistnämndes ovanligt vida spiralrör väckte förvåning — och Société des
produits cérawiques et rcjractaires de Boulogne sur Mer. I Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
