- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Sextonde årgången. 1904 /
31

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

Afskilja vi cellulosan uti ofvan anförda formel, så erhålles

4(C6H1005) + G19H2406,

motsvarande en cellulosahalt af 65 %. Gruppen ClgH2406 innefattar då
de ämnen i träet, som gå under namnet lignin.

Uti granträets lignin har prof. Klason påvisat, såsom hufvudsaklig
beståndsdel, granlignylalkohol, en glykosid af sammansättningen C18H1805.
(Föredrag vid Teknikermötet i Gefle 1901).

Mången tar kanske för gifvet, att cellulosan vid upphettning helt
enkelt sönderfaller i C och H2O och att det är ligninet, som lämnar
stoff till de öfriga torrdestillationen s produkter. Att så dock ingalunda
är fallet framgår bland annat af undersökningar af Eudneiv (Dingl. Journal,
band 264, s. 88 och 128), hvilka gåfvo vid handen, att rena cellulosan
vid torrdestillation ger nära nog lika mycket ättiksyra som det trä,
hvarur denna framställdes. Sålunda gaf:

Cellulosa af tall ved ............ 5.1 % ättiksyra

D:o » björkved ......... 6.2 » »

Tallved ............................... 5.9 » »

Björkved ........................... 9.4 » »

SlacJier (Chem. Industrie 1900, 508) fann också, att »nästan alla
träets beståndsdelar mer eller mindre medverka vid ättiksyrebildningen».

Det har visat sig, att ju hastigare upphettningen sker och ju högre
den stegras, desto enklare blifva de föreningar, som bildas. Upphettas
sålunda träet hastigt till c:a 1,000°, så bildas hufvudsakligen CH4, CO
och H20 (C02 torde, såsom stundom uppgifves, näppeligen kunna bildas
samtidigt med CH4), medan återstoden blir ett rent kol, men af ringa
mängd. Största utbytet både af kol och biprodukter erhålles då
kolningen utföres vid låg temperatur. Enligt Rinman (Järnk. Ann. 1879, 607)
kan redan vid 240° ett kol erhållas, hvilket vid ytterligare upphettning
till 700 a 800° icke minskar i vikt, och hvilket sålunda är fritt från
O- och H-föreningar, men sådan kolning fordrar lång tid (Jfr Einman
och Odelstierna, Järnk. Ånn. 1880, 544 o. 600, 1882, sio). I praktiken
måste man därför gå en medelväg.

Blacher (se ofvan) meddelar nedanstående resultat från
kolnings-forsök i laboratorium vid låg temperatur. Träet, i form af små stickor
(af tändstickors form och storlek), fylldes i en retort af c:a ll/2 liters
rymd, hvilken upphettades i ett bad af smält bly och tenn.

Tall: Gran: Björk:

ättiksyra ättiksyra återstod ättiksyra återstod
i % af trä-

vikten. i % af trävikten. i % af trävikten.

250° ......... — 0.90 80 3.21 79

260° ......... 0.49 1.22 73 —

270° ......... 1.32 1.38 67 4.60 69

280° ..... .... 2.26 2.04 63 5.76 —

290° ......... — 2.88 52 6.92 45

310°.. - _____ 7.8o 44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1904/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free