Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
»förare» under resan, sökte jag med bistånd af många goda krafter ordna
det så, att de tyska gästerna skulle få se ej blott jordbruk och
husdjursskötsel utan äfven annat, som för en främling kan vara af intresse,
då han färdas fram i vårt land Här är ej meningen att tala om, hur
resan gick öfver Skånes bördiga slätter, genom Smålands karga trakter
till vår sköna mälardrottning och öfver Mälarens blåa fjärdar samt på
Sveriges blåa band och öfver Kinnekulle, där en tropisk vegetation
trifves på berget, som gömmer omätliga skatter, blott det mänskliga snillet
lyckas lösa vår tids stora problem, att frigöra kolmens och alunskifferns
radium för ett tillräckligt billigt pris till den mänskliga kulturens tjänst.
Ej heller vågar jag stanna vid Trollhättans sköna natur eller de brusande
forsarna, där enorma krafter ännu äro obundna och vänta på användning
för vår industris utveckling, eller i den vackra staden, där Göta älf
gjuter sitt vatten i Vesterhafvet, och bland dess klippiga skär.
Några kemiska studier gjordes egentligen ej under färden, om ej
att flera tj^skar lärde sig, att förtärandet af vår nationaldryck, den
svenska punschen, orsakar frigörandet af en ganska obehaglig syra, som
bindes med bikarbonat.
Måhända jag dock kan bland resans minnen plocka ut några, som
kunna vara värde att här meddelas, ehuru de ligga utom den kemiska
vetenskapens område, men får jag anhålla om öfverseende, om de ej äro
af tillräckligt intresse.
Först vågar jag anhålla, att det ärade Samfundet vill med mig
stanna en stund i Fridhems villastad nära Malmö.
För åtskilliga år sedan syntes en notis i dagspressen, som
meddelade, att läraren vid Askovs folkhögskola i södra Jutland, prof. la Cour,
»malde» elektricitet med användande af vindens kraft. Underrättelsen
mottogs med misstro af de flesta, men ansågo dock framsynte danska
män saken vara vard föras framåt, hvilket hade till följd, att ett årligt
statsanslag lämnades, för att uppfinnaren skulle blifva i tillfälle att
fortsätta sina påbörjade arbeten, och dröjde det ej länge förr än lokalerna
vid Askovs folkhögskola upplystes med elektrisk belysning, alstrad med
den la Cour’ska »vindkvarnen». Uppfinningens mål är att med
vindmotorer samla elektrisk kraft, hufvudsakligen för landtbrukets behof.
Professor la Cour anser, att då gårdarna i Danmark i allmänhet ligga
spridda, blir det för dyrbart erhålla en sådan kraft från större
centralstationer och att Danmarks vindförhållanden äro ytterst gynnsamma för
att en eller några närliggande gårdar med hjälp af en vindmotor skall
kunna erhålla sådan för billigt pris, om den användes för drifvande af
en dynamo och elektriciteten samlas i ett ackumulatorsbatteri. Ett nät
af små vindelektricitetsverk skulle kunna utbreda sig öfver hela landet
och hafva sådana stora företräden framför åtskilliga andra
elektricitetskällor, att kraften erhålles utan någon kostnad och att skötseln är ytterst
enkel, till största delen automatisk. Hvarje vind, om än aldrig så svag
— och det blåser nästan alltid något i Danmark — användes för att
ladda ackumulatorerna och så fort de äro fulladdade, upphör vindmotorn
af sig själf att arbeta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
