- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
7

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7

uttömts, finnes det en annan mosse c:a 500 m. från kraftstationen, som
innehåller ett bränsleförråd för 40—50 år.

Inberäknas alla kostnader, blir torfvens pris vid generatorn c:a 4 kr.
pr 1,000 kg. I generatorn förgasas torfven till gas, lämplig för
motordrift, på så sätt att af det bituminösa bränslet en tjärfri gas erhålles.
Gaserna afkylas i reningsapparaterna samt rentvättas från medryckta
askpartiklar och förvandlas sedermera direkt till mekaniskt arbete i
gasmaskinerna. Af gasmaskinerna drifvas direkt kopplade
trefasgeneratorer. Den alstrade elektriska strömmen är trefas-växelström af 3,000
voit spänning. Med denna spänning ledes densamma till
förbrukningsorterna, Skabersjögård och Svedala, där den nedtransformeras till 220
voit. Med elektriska strömmen från kraftstationen belysas Svedala
municipalsamhälle och o Skabersjö gård och drifves flera industriella
anläggningar, däribland Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad, Svedala
sockerbruk, Svedala tegelbruk, samt diverse mindre industrier, äfvensom
landtbruket vid Skabersjö och torftillverkningen på mossen Roslätt.

Maskinens reglering är så känslig, att trots betydande
belastningsvariationer någon ljusblinkning ej kan förmärkas. Priset å den elektriska
strömmen uppgår till 32 öre pr kw.-timme och för kraftutveckling
beroende på maximala förbrukningen från 70 till 45 kr. pr hkr. år,
hvartill komma 2 öre pr hkr. timmer enl. kw.-mätaren. Anläggningens
skötsel är synnerligen enkel. Två maskinister, som gå i skift, och en
dagsverkare sköta hela anläggningen, och kommer denna personal äfven
att räcka för skötseln af det andra aggregatet. Under juli månad 1904
verkställdes särskildt noggranna observationer, och uppgick
genomsnittsbelastningen till 43 % af den normala, men trots detta utgjorde
bränslekostnader pr hkr. timme ej mer än 0.8 öre, hvari inberäknats alla
förluster för uppeldningen, generatorns varmhållning och afslaggning, och
torde väl denna siffra som resultat af en månads drift kunna betecknas
som synnerligen anmärkningsvärd, så mycket mer, om man tager i
betraktande, att torfven ej var af bästa kvalitet.

Den använda torfvens sammansättning var följande:

Vatten .................................... 26.56 %

Aska...................................... 4.75 »

Svafvel.................................... 0.27 »

Väte....................................... 2.84 »

Kol.......................................... 36.48 »

Syre och kväfve ..................... 24. i o »

Torfven har ett värmevärde af 2,816 v. e. pr kg.

Af stor betydelse är den erfarenhet, som från en annan utförd
körtingstorfgasmotoranläggning vunnits, att torf med en fuktighetshalt
af ända till 40 % utan olägenhet kan begagnas.

Torfvens sammansättning vid denna anläggning var följande:

Vatten .................................... 39.71 %

Aska....................................... 4.38 »

Brännbar substans.................. 55.91 » ;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free