Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kemiska industrien gäller mer än annorstädes regeln: ju enklare
apparater desto lägre underhållskostnader. Vidare är att märka, att icke
hvarje mila i skogen kan utbytas mot en kolugn, utan denna måste
byggas på en sådan plats, dit man under en lång tid framåt till rimligt
pris kan sammanföra en tillräckligt mängd ved.
Den, som ämnar nedlägga penningar på en kolugnsanläggning, får
icke grunda sin rentabilitetskalkyl på enstaka profkolningsresultat, ty
bränsleåtgången, som är en ofantligt viktig faktor, och kolutbytet växla
i hög grad med vedens kvalitet och vattenhalt. Äfven sättet för vedens
uppmätning kan förorsaka betydande differenser. Den, som vidare i sin
kalkyl icke upptar en bestämd och på tillräckliga erfarenheter grundad
post för underhållskostnader, gör likaså alldeles upp räkningen utan värden.
Den gamla regeln att icke bygga kolugnar, om icke kolet ensamt,
utan biprodukter, betalar alla kostnader för kolningen: ved, bränsle,
arbetslöner, reparationer och diverse omkostnader, gäller fortfarande och
i ännu högre grad för Sveriges barrved än för andra kolande länders —
främst Förenta Staterna och Ungern — löfved.
Under »Trädestillation och kolning» uti Svensk Kem. Tidskrift
1904, 30 omnämnde jag kolning uti en het, indifferent gasström,
förbränningsgaser, i stället för i retort, som upphettas utifrån, såsom i
värmeekonomiskt hänseende äfvensom i fråga om biprodukterna
fördelaktigt, och framhöll därvid, att denna princip tillämpas vid de gamla
och på grund af ringa underhållskostnader, högt kolutbyte och låg
bränsleförbrukning allt fortfarande använda kolugnarne af Schwartz’ska typen.
På liknande sätt försiggår en trädestillationsprocess äfven uti de
vid järnverken förr så vanliga, men numera nästan helt och hållet ur
bruk komna trägasgeneratorerna. Dylika af den Lundin’ska, typen torde
numera vara i bruk endast vid Uddeholmsverken och möjligen vid
Boxholm. I förbindelse med biprodukternas tillvaratagande och
eventuellt med någon modifikation uti konstruktion och drift, skulle dessa
generatorer helt visst än i dag på långt flera ställen försvara sin plats.
Hufvudändamålet med trädestillationen i större skala i Sverige är
att skaffa träkol för masugnsdriften. Men är icke själfva masugnen i
grund och botten en gasgenerator? Om nu en trägasgenerator är en
rätt bra torrdestillationsapparat, vore det då icke tänkbart att äfven
masugnen kunde bli det? För stenkol är den det ju redan på sina
ställen. Masugnen tillökad med en kolningszon låter ju icke så omöjligt.
Någon tillökning vore kanske icke ens nödig, ty kolning är tänkbar i
hvilken masugn som helst, men man finge naturligtvis räkna med en
något minskad tackjärnsproduktion i densamma. Den metallurgiska
processen torde nog utan synnerliga svårigheter kunna klaras, men huru
torrdestillationen komme att gestalta sig, kan icke med säkerhet förutses.
Användningen af trä i stället för träkol är icke ny, utan har för
många år sedan praktiserats vid en del masugnar i Sverige och Finland
och sannolikt äfven i andra länder. Man har nämligen blandat träkol
med pinnar och diverse träaffall. De därvid bortgående gasformiga
produkterna har man dock, såvidt kändt, icke undersökt. Man måste befara,
att torrdestillationsprocessen i masugnen går för fort, så att träbitarne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
