Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
§ 1. Man uppmäter hela den positiva elektricitetsmängd, som på en
sekund bortgår från ett gram radium. En enkel division ger då N.
Rutherford har erhållit värdet N = 62.1022.
§ 2. Alf a-partiklarna äro identiska med positivt laddade heliumatomer.
J. Dewar har nu funnit, att ett gram radium per dag utvecklar 0,46 cmm.
helium. Således kan antalet atomer i denna heliummängd beräknas och
däraf TT. Detta ger TT = 71.1022.
§ 3. Enligt Boltwood är den s. k. lifslängden för radium 2,000 år. Häraf
följer, att vid sönderdelningsprocessens början sönderfaller af ett gram
radium 0,346 mg. per år. Enligt det föregående känner man nu, huru många
alfa-partiklar som utsändas under denna tid, och det är all sannolikhet för
att sönderfallandet af hvarje atom radium åtföljes af utsändandet af en
enda alf a-partikel. Följaktligen är antalet under ett år utsända partiklar
ett mått på antalet radiumatomer, som finnas i 0,346 mg. Häraf erhålles
N = 71.1022.
J. J. Thomsons och Drudes kinetiska teori för metaller har som
fundamental hypotes existensen i metaller af elektriska, icke ponderabla, partiklar
(elektroner), sannolikt identiska med dem, som bilda katodstrålarna; dessa
röra sig i alla riktningar i metallen, liksom molekylerna i en gas. Drude
antager, att elektronernas medelenergi är lika med molekylernas, och visar^
att den termiska ledningsförmågan då måste vara proportionell med den
elektriska, hvilket är den bekanta Wiedemann-Franzfs lag; vidare kan han
a priori beräkna proportionalitetskoefficienten, och de så beräknade
värdena stämma bra med de direkt observerade. Lorentz har nu vidare
utvecklat denna teori. Hvarje gång en elektrons rörelse ändrar riktning och storlek
utstrålar den enligt en känd elektromagnetisk lag energi, och enligt Lorentz
är denna energi identisk med det ljus, som metallen utstrålar vid
ifrågavarande temperatur. Ur Lummer och Pringsheims mätningar öfver
energifördelningen i spektrum från en »svart» kropp (hvilken således följer
Kirk-hoffs lag) har Lorentz erhållit värdet N= 77.1022. Oberoende af Lorentz har
Plank genom en mera komplicerad teori erhållit samma slutformel; genom
användande af något olika experimentella data har han fått värdet N =
61.1022. Dessa idéer tillåta tydligtvis noggranna bestämningar på N, såvida
vi kunna få ännu exaktare värden på konstanterna i strålningslagerna.
Medelst alla dessa så i grund olika metoder ha vi således erhållit inom
försöksfelen samma värde på den Avogadroska, konstanten; detta bör anses
som det bästa beviset för materiens och elektricitetens molekulära
(diskontinuerliga) struktur. Det blir svårt att numera med förnuftsskäl
försvara en mot molekularteorien fientlig hållning.
Om undersökning af strötorf och torfströ.
Af J. Widén.
Under torråren 1901, 1904 och 1905 var knappheten på stråfoder
så stor, att sedan djurens minimibehof häraf blifvit täckt, på många gårdar
ej en halmpipa återstod till att strö under kreaturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
