Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
1903 till 700 i fjol. De skattefria bryggerierna få endast tillverka
svagdricka, hvars stamvört ej får öfverstiga 6 % Balling. Hela tillverkningen
vid de skattefria bryggerierna utgjorde 1,182,399.8 hl., och lägges härtill
det vid de skattepliktiga bryggerierna erhållna svagdrickat 232,464.8 hl.,
så blir hela mängden svagdricka 1,414,864.6 hl., hvilket är en
minskning med 275,260.2 hl. mot året förut. De län hvari
svagdrickstillverkningen haft och ännu har den största omfattningen äro Malmöhus,
Göteborgs och Bohuslän samt Gäfleborgs län hvilka 3 län tillverkade nära 40
% af det hela, därefter komma Stockholms stad, Kristianstads,
Västmanlands och Kopparbergs län med tillsammans nära 25 %’. De flesta
bryggerierna äro rätt små, 30 afverkade ej ens 1,000 kg. malt på hela
året, och endast 91 af de 700 kommo öfver 20,000 kg. Blott 5 kommo
öfver 100,000 kg. och af dessa låg l i Stockholm, l i Malmö och 3 i
Göteborg.
Stam vörtens styrka får, som jag nämnde, ej öfverstiga 6 % men
har ej heller varit mycket lägre, ty den har i allmänhet legat mellan
4.5 och 5.5. För hela riket beräknas 13.5 hl. svagdricka ur 100 kg.
malt. Med ett extraktutbyte af 65 % skulle medeltalet af vörtstyrkan
då hafva varit något under 5 °^ Balling. På Gottland har drickat varit
vörtstarkast nämligen 6 %. Därefter komma Kronobergs, Kalmar,
Jönköpings samt Göteborgs och Bohuslän med nära 6 %. I Västerbotten
och Västernorrlands län har det varit svagast med 3 å 4 %.
Humleåtgången är tämligen obetydlig till svagdrickat, nämligen i
medeltal l kg. på 21 å 22 hl. Vi minnas, att till lagerdricka åtgick l
kg. humle till 5 å 6 hl. vört.
Sackarin var som bekant, innan maltskatten infördes, en nästan
ständig tillsats i svagdricka, men, som användning af sackarin numera
är belagd med rätt höga böter, förekommer det sällan. Dock händer
någon gång, att sackarin upptäckes i drickat, och särskildt har detta varit
fallet på allra sista tiden vid några bryggerier i Kristianstads län. ’Det
förefaller mig sannolikt, att svagdricksbryggarna i många fall ej själfva
veta, huruvida deras dricka håller sackarin; det är nämligen så, att de
stackars svagdricksbryggarne äro öfverlupna af handelsresande, som
utbjuda en mängd preparat, hvilka sägas förhöja drickats smak men
naturligtvis ej innehålla något, som är förbjudet i lagen. På detta sätt
blir bryggaren ofta lurad och får sedan böta för sin lättrogenhet och
okunnighet. Kunskap är nödvändig i hvarje handtverk och den, som
ej skaffar sig denna, innan han börjar, får vara beredd att betala
lärpengar efteråt.
Ehuru svagdricksbryggerierna kallas skattefria få de dock erlägga
en liten afgift, nämligen såsom bidrag till kontrollkostnaden dels 30 öre
för hvarje tillverkningsdygn dels, om tillverkningen uppgår till mer än
60 kg. malt för hvarje tillverkningsdygn, dessutom l/2 öre för hvarje
kg. öfver de 60. Men det är så långt ifrån, att detta räcker till
kontrollkostnaden, att staten får göra ett extra tillskott för
svagdricks-kontrollen, hvilket år 1908 uppgick till 53,174.86 eller i medeltal för
hvarje bryggeri 72.37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
