Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Enligt såväl luktens egen natur som hvad särskilda
undersökningar visat är det väsentligen merkaptan (metylmerkaptan, CH3SH), som
utgör luktämnet (jämte något vätesvafla och metylsulfid).
Denna merkaptan uppstår, enligt hvad undersökningar af P. Klason
m. fl. visat (jfr Sv. kem. tidskr. XXI, 36), vid fabrikationen genom
en försåpningsprocess af ligninets i veden metoxylgrupper genom
svafvel-alkalit uti såväl kokarne som vid sodaregenereringen. Ett förhindrande
af merkaptan bildningen är sålunda enligt sulfa tcellulosaprocessens egen
natur icke möjligt. Den från kokarne härstammande merkaptanen torde
genom skarp utkondensering vid afgasningen etc. utan större svårighet
eller kostnad ganska fullständigt kunna oskadliggöras, helst därvid
terpentinolja och träsprit erhållas som biprodukter (jfr Svensk
Papperstidning 1908, n:o 19 och Tekn. tidskr, afd. för kemi och bergsv. 1909,21).
Den vid sodaregenereringen bildade merkaptanen torde ock genom
lämpliga anordningar kunna afsevärdt minskas, dock näppeligen så att fullt
tillfredsställande resultat ernås.
Man -måste nämligen gå mycket grundligt tillväga med
afloppsga-sernas merkaptanhalt, enär merkaptaner äro nätt upp de starkast och
obehagligast luktande af alla ämnen. Sålunda uppgifves t. ex. för
etyl-merkaptan, att man kan spåra lukten af ännu en
fyrahundrasextiomilli-ondels milligram (Org. Chemie af V. Meyer och P. Jacobson, Bd I, 214)!
Förf. har utfört flera serier undersökningar med såväl fasta och
flytande som gasformiga ämnen för att utröna möjligheterna att förstöra
färdigbildad merkaptan och sålunda lösa sulfatcellulosafabrikernas
luktfråga. Dessa arbeten hafva resulterat i de svenska patenten n:o 28743
(från den 4/4 1908) och 30382 (från d. 5/7 1908). (Jfr
patentbeskrif-ningarna). Enligt det första, som omfattar afloppsgasernas behandling
med metaller eller metallföreningar, har särskildt godt resultat visat sig
erhållas med koppar (resp. kopparoxid) vid förhöjd temperatur, då
mer-kaptanens svafvelhalt upptages af kopparn och bildad svafvelkoppar
utan svårighet kan regenereras. Ännu bättre resultat hafva dock
erhållits vid förfaranden enligt det senare patentet, som omfattar behandling
med gaser, d. v. s. tillförande af sådana gaser, som reagera med
merkaptan till dennas förstörande.
Särskildt lämpliga härvidlag befunnos, såsom ock i
patentbeskrif-ningen betonas, nitrösa gaser, hvilkas förmåga att reagera med
merkaptan under bildande af luktfria produkter är rent af förvånande. Vid mera
koncentrerade blandningar försiggår reaktionen under eldfenomen. Då
eljest handhafvande af merkaptan och experimenterande därmed är en
för luktsinnet högst vansklig sak, kan man uti en atmosfär innehållande
nitrösa gaser helt ogeneradt handskas därmed, och det var först efter
vinnandet af denna erfarenhet, som förf. kunde å Kemiskt-tekniska byrån
mera fritt utföra sina arbeten med merkaptanhaltiga gasers
reaktionsförhållanden.
Hvad skulle det nu kosta att medelst nitrösa gaser förstöra
merkaptanen uti skorstensgaserna från sodaugnarna uti en medelstor
sulfat-cellulosafabrik, som utsläpper säg 350,000 m3 sådan gas per dygn?
Enligt direkta bestämningar (Sv. kem. tidskr, och Tekn. tidskr. 1. c.) kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
