Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
råmaterial belagd med skatt. Vid användning af utländsk potatis för
stärkelseframställning är densamma belagd med en skatt af 2 öre per kg.
potatis; vid användning af majs utgör skatten 8 öre per kg. af majsen.
Denna senare tillkom närmast med anledning af majstullens borttagande
förra året, medan skatten å potatis närmast är att anse som en följd af
de senaste trakta t underhandlingarna med Tyskland, i hvilka nämligen
Sverige betingat sig rättighet att skattebelägga denna vara, om densamma
användes för stärkelseframställning.
Att Tysklands stärkelseindustri står så väsentligt framför vår egen,
beror till stor del på att stärkelseframställningen därstädes är förlagd
till modärna fabriker af betydande storlek. Där finnas nog äfven en hel
del mindre fabriker på landsbygden, men dessa tillverka i de allra flesta
fall endast våtstärkelse för glykosfabrikernas behof. Härigenom har
stärkelsefabrikationen blifvit betydligt mera rationellt ordnad än hos oss
med våra alltför små fabriker, som hvar och en torka sin stärkelse och
tillverka l:ma vara. Som exempel på huru kortsynt man i många fall
gått till väga hos oss, kan nämnas att i Blekinge finnas i en enda by
4 st. små stärkelsefabriker och straxt utanför ytterligare ett par,
samtliga med tämligen obetydlig af verkning. Hade man nu i st. för alla
dessa enat sig om en enda, skulle densamma säkerligen ha blifvit ett
ganska vinstgifvande företag.
Utom för hushållsändamål får potatisstärkelsen hos oss stor
afsättning till j äst fabrikerna såsom tillsats till jästen. Men en stor del
användes äfven för fabrikation af stärkelsesirap eller glykos. Denna
industri bedrifves hos oss hufvudsakligen i samband med chokolad- och
marmeladframställning och har ingalunda nått den omfattning och
betydenhet, som mari hade anledning att förutsätta i ett så starkt
stär-kelseproducerande land som Sverige. Glykos förekommer visserligen till
cirka 25 å 30 % i karameller, samt i en del marmelader m. m., men
användningen är dock proportionsvis mycket mindre hos oss än i
Tyskland och England.
Tillverkningen af stärkelsesirap eller glykos i vårt land var år 1910
1,420,769 kg.; den har under sista tiden gått något uppåt, i det
densamma för några år sedan utgjorde ej fullt l million kg. Denna
rela-livt obetydliga tillverkning är emellertid uppdelad på 7 fabriker med
tillsammans 39 arbetare. Då den minsta anläggning i Tyskland, som
anses räntabel, är en fabrik för framställning af l million kg. glykos,
så förstår man hvarför glykosfabrikerna i Sverige äro en så föga
inbringande affär. Dessa fabriker äro nämligen för små och hafva för liten
omsättning, hvaraf följer, att omkostnaderna blifva för höga i
förhållande till denna omsättning. En koncentration af denna industri är
följaktligen nödvändig, och skulle säkerligen för densamma medföra bety
dande fördelar. Afnämarna af denna vara skulle då också säkerligen
kunna påräkna lägre priser å stärkelsesirapen, hvilket i sin ordning
skulle medföra väsentligt ökad afsättning däraf. Priset på svensk glykos
är f. n. 37 öre pr kg. medan priset på tysk vara är omkring 21 öre
och å amerikansk 17 öre.
Glykos är i själfva verket en vara, som förtjänade att komma mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
