Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
att något af luften från den ena kokaren ej skulle kunna få användning
i den andra, 66 öre pr 600 kg. eller 1,10 kr. pr ton.
För arbetskraft åtgår ungefär hvad som kan presteras genom 3 man,
för 10,000 liter lut och ett arbetspris af 40 öre pr timme således kr,
1,20 pr 600 kg. lignin eller för 1,000 kg. kr. 2. Lägges härtill den
kraft, som åtgår till centrifugering, cirka 50 öre pr 1,000 kg., fås en
sammanlagd kostnad pr ton lignin af kr. 1,10 + 2 + 0,50 eller tillsammans
kr. 3,60.
Vi hafva förut sett, att bränsleåtgången för 1,000 kg. lignin var
brutto 149 eller i rundt tal 150 kg.; alltså återstår netto 850 kg. lignin
för en kostnad af 3,60 eller kostnaden pr 1,000 kg. kr. 4,23; förränta
och amortering af anläggning kan härtill läggas kr. 0,77 pr ton substans.
Kostnaden pr ton lignin skulle då ställa sig till 5 kr.
Vid en sulfitfabrik, där årligen tillverkas 20,000 ton massa, bör, om
anordningarna äro de rätta, kunna inbesparas hela nuvarande
bränsle-behofvet., Om brännmaterialet räknas till 0,5 ton pr ton massa, d. v. s.
årsbehofvet 10,000 ton, kan alltså med ett medelvärde af 15 kr. pr ton
för stenkol, 100,000 kr. inbesparas. 0,5 ton stenkol pr ton massa utgör
bränslemängden för kokning och uppvärmning i sulfitfabriken.
I ofvannämnda kalkyler är icke något upptaget för vinst erhållen
genom återvunnen svavelsyrlighet ej heller för det försäljningsvärde, som
kan uppnås genom realisering af erhållen gips. Det senare ämnet,
hvilket fås pr ton massa i kvantitet mellan 140 och 150 kg., betalar ju med
nuvarande bisulfatpriser flerdubbelt anskaffningskostnaden för detta salt.
Genom torrdestillation af ligninsubstansen kan naturligen utvinnas
en massa produkter, hvilka ställa problemet i ännu gynnsammare dager.
Försök hafva visat, att därur kunna erhållas de flesta produkter, som nu
fås vid en vanlig torrdestillation af ved. Efter en sådan destillation
finnes ju för öfrigt kvar en kokssubstans, hvilken såsom hafvande högt
bränslevärde äfven har sin stora betydelse för respektive fabrik.
Utom den teori, jag från början af mitt anförande uppställt som
orsak till svafvelsyrlighetens oxidation, vill jag anföra ännu en, hvilken
i hög grad medverkar vid oxidationen.
Den autoklav, jag från början användt för mina försök, är tillverkad
hufvudsakligast af koppar. Jag fann ganska snart, att, orn ej kopparn,
så dock dess salter spela en högst viktig roll vid processen. Kopparn
oxideras redan efter ett kok ganska starkt, kopparoxiden åter tjänstgör
som katalysator för svafvelsyrebildningen, i det att en oxidoxidulsulfit
jämte kopparsulfat bildas, sulfatet omsattes i enlighet med kändt
förfarande af Deacon och Eössler i närvaro af S02 och O till svafvelsyra
och processen påskyndas härigenom i högsta grad. Som exempel kan
jag anföra, att ett tillskott af 100 gr. kristalliserad kopparsulfat, jå, ännu
mindre, på 300 liter lut redan vid en temperatur af 125° och ett tryck
af cirka 20 kg. omsätter all fri S02 till S03. Det är härvid möjligt att
genast utdrifva ur ligninkomplexet all därvarande bunden S02. Detta
komplex sönderdelas därvid, men en fällning, som är praktiskt
användbar, erhålles ej. Ligninen faller visserligen, men antager i lösningen
collodial natur. De flesta, som arbetat med detta problem, hafva nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
