Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
talen. De äldre begreppen porvolym och volymvikten eller litervikten
spela äfven en roll i konsistensläran.
De större konsistensområdena äro fyra -— det fasta konsistensområdet,
det mjuka (degartade) konsistensområdet, det halfflytande (grötartade),
Iconsistensområdet och det flytande konsistensområdet.
Det fasta konsistensområdet omfattar blott en konsistensform, den fasta
Tconsistensformen. Den är den form, där de fasta partiklarna tätt
beröra hvarandra och partiklarnas porer äro mer eller mindre fyllda med
luft. När vattenhalten stigit så, att den fyllt alla porer och sedan stiger
än vidare, börjar vattnet skilja de fasta partiklarna från hvarandra. Och
då inträder det mjuka konsistensområdet.
Det mjuka konsistensområdet innehåller tre konsistensfor mer, den
halfmjuka, den torrplastiska och den Idibbplastiska konsistensformen. Den
half mjuka formen är en öfvergångsform, under hvilken konsistensen
sjunker raskt från fast till mjuk. Den torrplastiska formen är den, vid
hvilken de plastiska massorna bäst låta forma sig. Den klibbplastiska
konsistensformen är bäst känd från bagarnes vid fingren klibbande
mjöldegar.
De mjuka konsistensformerna spela inom tegel-, lergods- och
fajansindustrien stor roll. Lerorna öfverföras vid dessa industrier vanligast till
den torrplastiska konsistensformen, när de skola formas. Men som de
vid denna konsistensform krympa starkt vid torkning, bearbetas de
understundom äfven i den halfmjuka konsistensformen. Men då lerorna
i denna konsistensforrn ej äro plastiska, utan smula sig, låta de sig ej
längre formas för hand, utan måste de pressas i formar, med hjälp af
starka pressar för att få det nödiga sammanhanget. — Den klibbplastiska
konsistensformen åter passar mindre väl för lerornas bearbetning. De
leror, hos hvilka den klibbplastiska konsistensformen har stor
utsträckning, erhålla i den torrplastiska formen stor seghet De blandas ined
sand, för att minska segheten, klibbandet och krympningen.
Hos jordarterna finnas de båda plastiska konsistensformerna blott hos
de styfvare, de feta lerorna. Ju styfvare (ju mer svårbrukad) en lera är,
ju större omfattning visar den klibbplastiska konsistensformen och ju
mindre omfattning den torrplastiska. Den senare kan till och med
alldeles försvinna. Således är det just den klibbplastiska konsistensformen,
som karakteriserar de »feta», de styfvaste lerorna. Mellanlerorna besitta
blott den torrplastiska konsistensformen. De magra eller lätta lerorna
besitta af de mjuka konsistensformerna blott den halfmjuka formen.
Dessa äro mina karaktärer för åtskiljandet af lerornas tre hufvudklasser.
Det halfflytande konsistensområdet har två konsistensformer: den
stöt-flytande och den skakflytande konsistens f or men.
De halfflytande konsistensformerna spela i naturen stor roll och äro
äfven för väg- och vattenbyggnadskonsten af stor betydelse. Halfflytande
äro mestadels afsatserna på hafvens och insjöarnas botten. Halfflytande
äro de under grundvattenytan liggande lösa leror, hvilka flerstädes i vårt
land erbjuda järnvägsbyggarne och hamnanläggarne stora svårigheter och
hvilka i Nederländerna, Belgien och annorstädes samt äfven här och hvar
hos oss, försvåra talrika kanalanläggningar. En stor del af Kristiania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
