Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djurskötseln är värdeförstörande.
Det kan ju vara af intresse för bedömandet af frågan om vårt
jordbrukssystems lämplighet att se efter huru mycket mjölk, smör eller
socker en hektar jord lämnar. Enligt G. Liljhagen (Svensk mejeritidning,
n:o 5, 1913) var år 1910 medelmjölkningen pr ko 2,000 kg. När nu
mjölkningstiden är c:a 300 dagar, blir medeltalet pr dag 6.7 kg. Enligt
prof. Nils Hansson (»En lönande ladugårdsskötsel») förbruka kor med
en lefvande vikt af 375 kg. och en mjölkmängd af i medeltal 8 kg. pr
dag 5.2 foderenheter, alltså för 6.7 kg. mjölk 4.4 foderenheter som
minimum. År 1914 gaf en hektar åker enligt den officiella statistiken 29.2
dt hö, hvaraf enligt prof. Hansson 2.2 kg. erfordras för 1 foderenhet.
Således gaf en har sådant hö 2,920 : 2.2 = 1,327 foderenheter och en
mjölkmängd af 1,327 × 6.7 : 4.4 = 2,021 kg. som maximum, hvarför
ladugårdsägaren nämnda år i medeltal netto fick högst 9 öre pr kg.,
således högst 182 kr. Denna mjölkmängd gaf 2,021 : 27 = 75 kg. smör,
som vid försäljning efter medelexportpriset för året 2.13 kr. pr kgv gaf
160 pr kr. Samtidigt var priset å höet 8.87 kr. pr dt enligt samma
källa, således pr hektar 29.2 × 8.87 = 259 kr. Om höet säljes direkt
som sådant, fås alltså 259 kr. pr hektar, om det förvandlas till mjölk
190 kr. och om denna ytterligare förädlas till smör 160 kr., allt brutto,
belysande »förädlingens» värde. Likartadt blir också förhållandet med
ängshö. Endast betet, som vanligen ej räknas till något värde, ger
vinst.
(Forts.)
Aflidna medlemmar af Kemistsamfundet.
Albert Mauritz Atterberg föddes i Hernösand 19 mars 1846;
föräldrarne voro stockholmsbyggmästaren Anders Magnus A. och Kristina
Johanna Ulinder från Hernösand. Snart efter Alberts födelse flyttade
familjen till Stockholm, där fadern blef byggmästareålderman. Efter
studier i Katarina kyrkskola och sedermera vid Stockholms gymnasium,
där han tog studentexamen inskrefs han 1864 vid Uppsala universitet;
fil. kandidatexamen, 1871; fil. doktor 1872 på en gradualafhandling
om molybden; docent i analytisk kemi 1874; förordnades samma år till
vikarierande adjunkt och laborator i ledigheten efter adjunkten J. F.
Bahr; vistades med stöd af ett riksstatens resestipendium h. t. 1875 och
v. t. 1876 vid Berlins universitet för studier i kemi. År 1877 blef han
föreståndare för Kalmar kemiska station, en af de 4 första, som inrättades
1876. Det kan tyckas, som om A:s mycket framstående vetenskapliga
begåfning ej skulle komma till sin rätt vid en kemisk station, men det
har visat sig, att just denna vetenskapliga läggning varit förutsättningen
för de betydande arbeten, han utfört till jordbrukets fromma. Till en början
intresserade han sig särskildt för sortren utsädesspannmål och studerade
i detta syfte en mängd olika sorter af korn och hafre, hvilka vidgat
kännedomen om dessa sädesslag, bl. a. fann han, att hafrens kornstorlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0194.html
