Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
diet af naturen och speciellt mineralogien lämnar rikligt med exempel på
dess verkningar, i det att ej sällan en förändring i sammansättning och
kristallform hos de magmatiska stelningsprodukterna är en följd af ett
intermolekylärt utbyte efter stelnandet. Särskildt är detta fallet, då de
ur smältan utskilda mineralen äro att uppfatta som biandkristaller eller
fasta lösningar. Så t. ex. plagioklaser och pyroxener. I hvad mån
metamorfosen genom diffusion gör sig märkbar beror naturligtvis utom
på mangans sammansättning äfven på dess afkylningshastighet. Detta
inses lätt af följande betraktelsesätt1 (jfr fig. 2).
Antag, att i ett af komponenterna A och B bestående system
fullständig blandbarhet råder i fast och flytande form. Diagrammet
framställer då systemets stelnings- och smältpunkter som funktion af
koncentrationen. Den öfre kurvan (L) eller stelningskurvan anger den
flytande lösningens (smältans)
stelningspunkter, den nedre
smältpunk-terna för den fasta lösningen. Om
nu en smälta af sammansättningen
x afkyles, utskiljes vid den mot
a svarande temperaturen de första
biandkristallerna af en mot b
svarande sammansättning. Vid
sjunkande temperatur blir smältan
således allt fattigare i afseende på B och
stelningstemperaturen förändras efter
kurvan L mellan a och d.
Samtidigt ändrar sig den fasta fasens
smältpunkter efter S-kurvan mellan b och
-c. Vid den mot c svarande
temperaturen stelnar massan fullständigt.
Här skulle således en smälta af
sammansättningen d vara i jämvikt med
en fast lösning af sammansättningen c. Så är äfven fallet, om diffusionen
i den fasta fasen varit tillräckligt snabb för att i hvarje ögonblick under
smältans stelning bilda en homogen med smältan i jämvikt varande fas.
Då detta i allmänhet icke är fallet, inses att vid temperaturen c
smältan är fattigare på B än hvad den skulle vara och, att fullständig
stelning således inträffar först vid en lägre temperatur. Vore afkylningen
oerhördt långsam, skulle alltså det ideella fallet inträffa, att den fasta
lösningen vid temperaturen c bestode af en homogen blandkristall af
motsvarande sammansättning. Som detta aldrig torde vara fallet,
erhålles således under steiningen en serie af blandkristaller eller fasta
lösningar af en mellan b och c liggande sammansättning.
Men äfven verkliga kemiska omsättningar mellan de stelnade
massorna äro af stor betydelse för mineral bildningen. Då vid dessa
reaktioner trycket spelar en afgörande roli, vilja vi åter kasta en blick på de
förut omnämnda Springska arbetena. Tammanns kritik öfver dessa
ådagalade visserligen omöjligheten af bildandet af fasta lösningar eller
isornorfa blandkristaller med blott och bart tryck vid vanlig temperatur
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
