- Project Runeberg -  Svenska kyrkoreformationens historia / Första afdelningen /
149

(1850-1851) [MARC] Author: Lars Anton Anjou
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

149
mas.
I hvad förhållande denna öfversättnings företagande stod
till den uppmaning att besörja en sådan, som utgått till
kyrkans förmän, kan ej genom historiska vittnesbörd
bestäm-Men då den besörjdes af samma män, som i
kyrkoangelägenheter voro konungens rådgifvare och ledare, så var
uppmaningen tillika en utmaning till täflan, antingen den år
1526 af trycket utgifna uttolkningen redan var börjad, eller
Mr Lars hvilken såsom prelat äfven sjelf var innesluten i
denna uppmaning, efter denna företog sig arbetet, eller, hvad
dock den korta mellantiden ifrån början af året 1526, då
vi sista gången finna saken hafva varit föremål för allmän
öfverläggning, till augusti samma år, då denna öfversättning
var färdigtryckt, synes göra otroligt, den hade börjats när
med vederbörandes arbete icke syntes vilja blifva något
allvar. Erbjudandet till kyrkan att sjelf besörja genom sina
förmän om denna kyrkans stora angelägenhet, var i alla
fall enligt med konungens vanliga handlingssätt, att icke
förbigå dessa förmän i något, hvari deras deltagande billigtvis
kunde påräknas. Deras försummelse var denna kyrkas dom
öfver sig sjelf.
Den snara fulländningen af arbetet var för det nyas
anhängare vida lättare än för Roms män. Desse voro
bundne af betänkligheter, icke allenast om saken borde ske, utan.
ock huru den borde ske. Den man åter, som icke behöfde
vrida och skrufva sitt tänkesätt och sina yttranden inom
fogningarna af en tung och svår lärobyggnad, kunde med
säkrare steg, större djerfhet och raskare fart föra sitt verk framåt.
Han hade ock en pålitlig föregångare och ledare i
Luther, hvilkens öfversättning han lade till grund för sitt
arbete. Detta förhållande till Luthers öfversättning omnämndes
icke, såsom i alla offentliga mått och steg och förklaringar
vid kyrkoreformationen i Konung Gustafs tid orden Luther
till Carl XII:s bibel, Spegel, kyrkohist 1, 42 m. fl. anse Laurentius
Andreæ utan tvifvel vara öfversättaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkrefhi/1/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free