Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
ket erinra om påfvedömet. Konung Johan utfärdade vid sin
kröning 1569 några artiklar, som visade hans beslut att ibland.
presterskapet uppehålla skick och god ordning. Presternes
drägt borde vara allvarlig och anständig: konungen ville icke
hos dem lida lättsinnighet eller öfverflöd, utan borde deras
seder öfverensstämma med deras lära, och deras klädsel vara
passande för embetet och personen. Drinkare och otuktige,
de som voro sina biskopar ohörsamme, de som genom
oärliga medel vunnit befordran, de som mer än nödigt
sträfvade för timligt förvärf, skulle afsättas ifrån embetet:
äktenskapsbrytare och mördare skulle straffas till lifvet.
Biskoparne borde icke till prester viga andra än dem de vid
noggrann pröfning funnit genom talegåfva och kunskaper dertill
skickliga. Ingen prest skulle få söka konungsgäll utan
förord och vitsord af sin biskop: de öfriga gällen skulle
bisko-Desse förmanas ock att icke försumma att
parne tillsätta.
predika i domkyrkorna och att visitera i församlingarna,
hvarvid de befullmägtigas att bestämma, förmodligen af
kyrkotionden, så stor inkomst för landtkyrkorna, som behöfdes till
byggnadskostnad och kommunionvin. Presternes enkor fingo
rätt att ärfva hälften i boet, och skulle presterskapets
utlagor fördelas i förhållande till deras inkomster *).
Den åldrige erkebiskopen kunde hoppas att under
denna konung få utfärda den allmänna kyrkoordning, genom
hvilken han länge önskat få stadga kyrkans skick. Om dess
behöflighet hade han redan ofta erinrat Gustaf I, och för
honom äfven framlagt förslag till en sådan; men saken hade
ej kommit till verkställighet. Vid Arboga möte 1561
erinrade konung Erik presterskapet om behofvet af kyrkobalkens
öfverseende, men presterne, som erkände detta behof,
svarade då, befarande Kalvinismens alltför starka tryckning på
kyrkans frihet, att dertill erfordrades ”tid och stunder.” Er-
*) Stiernman, Bih. s. 236, och flerest.
Sv. Reform. Hist. II.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
