Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Landstigningen vid Lemo
den 19. Juni 1808.
Sveaborg hade fallit. Den finske hären under
Klingspor var trängd till baka mot norden och hela kust-
sträckan upp mot Uleåborg var i fiendens våld. Detta
var den sorgliga verklighet, som med sommarens början
1808 afmålades för våra fäder på deras östra synrand.
Mot vester och söder var äfven svärdet draget. Långs
kusterna bygdes skansar och inrättades sjukhus, samla-
des förråd och öfvades trupper. Utom den finske hären
funnos den vestra, den södra, den norra och kusthären.
Från alla sidor kunde fienden väntas, åt alla sidor måste
man vara på sin vakt.
Sveriges krigsmakt var redan vid krigets utbrott all-
deles otillräcklig, oaktadt vargeringsmanskapet genast upp-
kallats. Nödvändigheten kräfde allt flere soldater. Men
till värfning af nytt manskap saknade landet penningar.
Indelningsverket kunde icke gifva flere soldater, än det
fans rotar, och desse hade redan lemnat sin gärd.
När yttersta nöd råder nödgas man vädja till all-
män värnpligt. Så äfven våra förfäder. Alle män mel-
lan 18 och 25 år vordo pligtige att skynda till fanan.
Hvarje län skulle uppställa en bataljon på 600 man af
detta »landvärn». Man insamlade gevär öfver allt i lan-
det. Gamla förrostade flintlåsbössor, hvilka kande på
Google
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
