- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
32

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 14. Vesteråsbeslutens genomförande och deras följder med afseende på hierarkiens magtställning och kyrkans reformation.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Af kloster funnos två slag: de på landsbygden belägna
s. k. ränteklostren och de vanligen i städerna anlagda
tiggareklostren. Med de förra, som hade betydliga fastigheter
och jordagods, vidtogs icke alltid den åtgärd, som recessen
bestämt, att lemna dem i förvaltning eller i förläning åt
riddersman, utan stundom hände, att de fortfarande fingo
sköta sig sjelfva, och att konungen med dem, såsom med
biskoparne och kapitlen, träffade öfverenskommelse om viss
årlig afgift. Stadsklostren egde vanligen blott sina stamhus
i städerna och i dem lösegendom. Här var således icke
mycket att få, men exempel finnas derpå, att när sådana
kloster upplöstes, klosterhusen såldes för kronans räkning.
Ännu vanligare var dock, att dylika kloster anslogos till
hospitalerna eller sjelfva förvandlades till sådana.
Tiggareklostren voro för öfrigt de, som aldra tidigast gingo sin
upplösning till mötes. Man var nämligen icke lika benägen
som förut att lemna tiggaremunkarne de almosor, förutan
hvilka de ej kunde lefva, hvaraf följden blef, att de
nödgades öfvergifva klostren och söka försörja sig, så godt de
kunde. Längre bibehöllo sig ränteklostren, ehuru äfven
deras bestånd blott var en tidsfråga, då nya munkars och
nunnors intagande i klostren dels förhindrades genom
förbud, dels försvårades genom den alltmer utbredda
förändringen i tänkesättet, som medförde ogillande af eller förakt
för klosterlifvet. Härtill kom en annan omständighet.
Åtskilliga räntekloster fingo visserligen, såsom nyss är
omförmäldt, köpa sig fria från konungens administration genom
en årlig afgäld. Men i de mera betydande klostren tillämpades
recessens beslut, så att de merendels förlänades åt
riddersmän, hvilka borde af inkomsterna lemna klosterfolket
nödigt uppehälle och underhålla byggnaderna, men för
öfverskottet hålla krigsfolk åt kronan eller på annat sätt
tjena henne. Häraf blef dock snart påföljden den, att
klostren mer och mer föröddes, då deras inkomster sålunda
till största delen användes för främmande ändamål. Af
munkarne blefvo flere sockneprester; af de öfriga
klosterinnevånarne gingo månge åter till verldslifvet, hvarvid de
yngre ofta gifte sig, merendels munkar med nunnor.
Somliga af klosterinrättningarne, särdeles stadsklostren,
upphörde genast, andra slocknade långsammare och några,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free