- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
36

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 15. Biskop Brask lemnar landet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

patriotiska företag, som först innevarande århundrade lyckats
bringa till fullbordan. Ifrig anhängare af det gamla
kyrkoskicket, blef biskop Brask en lika ifrig motståndare till
den svenska kyrkoförbättringen. Vi hafva redan nämnt,
huru han låg öfver Johannes Magnus med föreställningar
om nödvändigheten att stäfja det lutherska kätteriets
spridning. Sjelf gjorde han, hvad han kunde, i denna syftning.
Genom anslag på alla kyrkors och klosters portar inom sitt
stift och genom kungörelser från predikstolarne förbjöd han
vid bannlysningsstraff att köpa, sälja eller läsa några
skrifter angående det lutherska kätteriet, till dess ett
kyrkomöte derom ransakat. Äfven vände han sig till konungen
med en skrifvelse, hvari han yrkade, att kättarne måtte
landsförvisas och införseln af Luthers skrifter förbjudas.
Men Gustaf erinrade om, huru han i sin konungaed hade
lofvat skydda alla sina undersåter, och beträffande förbudet
mot Luthers skrifter svarade han: "Vi vete icke, att vi
med skäl kunne det göra, alldenstund vi icke förnummit
Luthers skrifter vara dömda ogilla af opartiska domare,
utan blott af hans vederparter. I landet införas böcker,
som mot samma lära skrifna äro. Kan för den skull nyttigt
vara efter vårt föga förstånd, att såväl den enes som den
andres böcker komma för ögonen, på det förståndige män
må allt undersöka och afdöma". Särdeles betecknande för
Brasks tänkesätt är det svar, han säges hafva gifvit några
till honom komne djeknar från Upland. Det berättas
nämligen, att då desse om de nya predikanterna förmält,
huruledes de i sina föredrag åberopade sig på aposteln Paulus,
biskopen skall hafva rusat upp från sin stol och utropat:
"Bättre hade Paulus blifvit bränder, än att han skulle
varda af hvar man känder".

Om biskop Brasks uppträdande vid Vesterås riksdag
är förut taladt. Utgången af detta riksmöte lemnade honom
intet tvifvel öfrigt om konungens bestämda afsigt att
lösslita Sveriges kyrka från Rom. Snart skulle han sjelf få
erfara, att Gustaf ej tvekade begagna sig af den magt,
som Vesteråsbesluten lagt i hans hand. När konungen
omkring 6 veckor efter riksdagen infann sig i Östergöthland,
måste biskopen icke blott träffa uppgörelse angående

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free