- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
44

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 18. Örebro kyrkomöte - § 19. Mäster Olofs postilla, katekes och psalmbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lutheranerna, och att de återkommit derifrån "bestörte". I
åtskilliga trakter af landet utbröto upproriska rörelser. Så
i Vestergötland, der missnöjet underblåstes af rikshofmästaren
Thure Jönsson och biskopen i Skara Magnus Haraldi,
hvilka genom ett nytt konungaval ville bereda möjlighet
för en återgång till det gamla. Äfven i vissa härader af
Småland förspordes högljudd missbelåtenhet med de inom
kyrkan vidtagna förändringarne, och man uppsade konung
Gustaf tro och lydnad. I Östergöthland ville man visserligen
icke deltaga i något uppror, men hurudan stämningen
var, framlyser ur en skrifvelse från konungens fogdar, hvari
det heter, att "allmogen gifver stora klagomål på Mäster
Laurentius och Mäster Olof och flere af dem, som gifvit
sig till evangelium; och hafver Mäster Laurentius tilläfventyrs
tagit mycket före och vållat all den ovilja, som mene
man hade till Hans Nåde, och vore det bättre, att han
allena blefve näpst, än att månge man skulle njuta ondt åt".

Man finner, att oron och obelåtenheten med
förändringarne på det kyrkliga området voro ganska stora och
vidt utbredda. Men konungen lyckades snart dämpa de
upproriska rörelserna och uppgaf icke hvarken sin gamla
ståndpunkt i reformationsfrågan ej heller sitt förtroende för
de män, som ledde hans rådslag och beslut i kyrkans
angelägenheter. Vestgöthaupprorets hufvudmän Thure
Jönsson och Magnus Haraldi måste fly inom danska gränsen.
Ingendera återsåg sitt fädernesland. Biskop Magnus, som
från sin landsflykt hemsände en protest mot Vesterås
recess under vädjande till påfven och romerska kyrkans dom,
fick icke ens qvarstadna i Danmark, utan måste begifva sig
till Mecklenburg, der han i ett kloster nära Rostock skall
hafva aflidit omkring 1560.

§ 19. Mäster Olofs postilla, katekes och psalmbok.



För att i enlighet med Örebrobesluten befrämja Guds
ords kännedom, utskickade konungen till hvarje stift en
eller två lärda och bepröfvade män, hvilka skulle dels predika
i domkyrkorna, dels förestå domkyrkoskolorna. Bland
socknepresterna funnos naturligtvis ännu högst få, som voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free