Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 20. Nya liturgiska böcker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom en väsentlig del af högmessan. Ifrågavarande brist
afhjelptes emellertid i den nya upplaga af messboken, som
utgafs 1548, ty der finnes förordnadt, att predikan skulle
ske straxt efter evangeliets uppläsande.
Vid messordningens öfverflyttning på svenskt tungomål
uteslöt Olaus vida mer af gamla ceremonier och
ordasätt, än han hade gjort vid handbokens utgifvande. Men
detta hade sin helt naturliga orsak deri, att den gamla
messordningen icke kunde till alla delar från evangelisk
ståndpunkt godkännas. Olai Petri Svenska messa var ock
den vigtigaste och mest genomgripande förändring, som
dittills inom kyrkan vidtagits. Dels bortlades nämligen
härigenom åtskilliga katholska seder och bruk, dels
uteslöts sorgfälligt allt, som häntydde på den inom romerska
kyrkan antagna läran, att nattvardsmessan vore en af
presten verkstäld Kristi oblodiga offring för verldens synder.
Äfven föreskrefs nattvardens utdelande bland folket vid
hvarje messa, och att detta utdelande skulle ske af både
bröd och vin, hvarigenom såväl de påfviskes vråmessor
som kalkens undanhållande från lekmännen ogillades.
Men fastän Olai svenska messa införde många ändringar,
så bibehöllos dock å andra sidan alla väsentliga
elementer af den gamla med kommunion förenade
hufvudgudstjensten. I allmänhet taget gäller det både om
handbok och messbok, att de röja stor varsamhet, och att allt,
som af det gamla utan skada kunde behållas, också blef
behållet. Häri är således Olaus Petri en trogen efterföljare
af Luther. Och likasom den senare genom sin "formula
missæ" och sin "tyska messa" gifvit åt den lutherska
kulten de fasta grunddrag, hvilka sedermera i allt väsentligt
bibehållit sig, så är äfven med de begge liturgiska
böckerna af Olaus Petri förhållandet det, att de utgöra
grundvalen till den gudstjenstordning, som sedermera alltjemt
i Sverige blifvit följd och ännu i dag följes.
Anmärkas bör, att den svenska messans införande icke
blef allmänt påbudet. Tvärtom förklarar konung Gustaf
år 1539, att "på bruket af svensk messa skulle ingen
förbättring följa, om icke allmogen först undervisades",
hvaraf synes framgå, att konungen ännu ej var sinnad att gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
