- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
54

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 24. Olaus Petri och Laurentius Andreæ fortsätta sin reformatoriska verksamhet - § 25. Brytning mellan konung Gustaf och hans begge äldre kyrklige rådgifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholms storkyrka och slutligen blef dess kyrkoherde,
hvarjemte han flitigt arbetade dels såsom historieskrifvare, dels
såsom författare i andliga ämnen.

Ehuru Laurentius Andreæ redan 1531 synes hafva
lemnat sin kanslersbefattning i mäster Olofs händer,
qvarstod han dock såsom konungens råd och deltog med
honom i vården om kyrkans angelägenheter. Väl torde hans
och konungens åsigter hafva kommit i någon brytning med
hvarandra, och sedan misstroendet en gång vaknat, torde
konflikten emellan de båda starka viljorna hafva blifvit allt
skarpare. Emellertid synes Gustafs gamle rådgifvare ännu
hafva utöfvat åtskilligt inflytande, särdeles när det gälde
att hos konungen utverka anslag af prebenden eller andra
inkomster för deras underhåll, som fortsatte och afslutade
sina studier vid Tysklands högskolor. Sannolikt är ock,
att mäster Lars vid denna tid deltog med sina vänner i
arbetet för fullbordandet af den bibelöfversättning, som
han sjelf så lyckligt hade börjat.

§ 25. Brytning mellan konung Gustaf och hans begge äldre kyrklige rådgifvare.



Omkring 1539 begynte konungens sinne alltmera
förbittras mot de män, som dittills i kyrkliga angelägenheter
varit hans ledare och rådgifvare. Laurentius Andreæ var
sjelf en för stor herskarekraft, för att i längden kunna
fördragas af en om sin magt så ömtålig konung, som
Gustaf Vasa var; och Olaus Petri hade i några af sina
utgifna skrifter yttrat ett och annat, som konungen uttydde
såsom förebrående hänsyftningar på sig. Särskildt ville
Gustaf hafva biskoparnes magt mera inskränkt och
kyrkans inkomster mera förminskade, än desse reformatorer,
och ibland dem i synnerhet den kraftfulle Laurentius
Andreæ, ansågo förenligt med kyrkans välförstådda intresse;
och denna olikhet i åsigter om vilkoren och sättet för
reformationsverkets befrämjande synes hafva varit den
förnämsta anledningen till det yppade missförståndet mellan
konungen och hans kyrklige rådgifvare.

Konungens missnöje underhölls, om icke väcktes af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free