- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
96

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 47. Johans onåd mot Upsala högskola.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flere af den kommande tidens mest utmärkte försvarare af
luthersk tro och bekännelse utgingo. Men för universitetet
i Upsala tyckes konung Gustaf icke hafva gjort någonting:
det var och förblef i lägervall, så länge han lefde. Först
efter hans död ljusnade utsigterna. År 1566 tillkännagaf
konung Erik XIV, att han till ungdomens undervisning i
fria bokliga konster beslutit återupprätta Upsala
universitet, och utnämnde till en början en enda lärare
derstädes, nämligen Laurentius Petri Gothus, som sedermera
blef erkebiskop. Denne man skulle offentligen föreläsa
"både elementa Græcæ och andra lectiones" samt fick
till sitt underhåll anvisning på tionden af Danmarks
socken jemte embetsgård i staden. Tillika gafs löfte om
universitetets utvidgning, så fort man kunde finna flere
lämpliga lärde män. Emellertid lät Erik härvid bero, och
det blef Johan III förbehållet att infria detta löfte. Han
gjorde Laurentius Petri Gothus till universitetets rektor och
utnämnde fyra nya professorer, nämligen Petrus Benedicti
och Olaus Jonæ Luth samt något senare Petrus Jonæ och
Henricus Nicolai Gadolenus. Derjemte var konungen
betänkt på att organisera högskolan på fullständig akademisk
fot med fyra fakulteter. Men den utbrytande liturgiska
striden kom honom att icke blott lemna denna plan ogjord,
utan äfven att för en längre tid afbryta universitetets
verksamhet.

Redan är berättadt, huru den häftige och oböjlige
Petrus Jonæ trädde i främsta ledet bland liturgiens
motståndare, och äfven hans embetsbröder, med undantag af
Petrus Benedicti, som snart mottog Söderköpings pastorat
och der underskref liturgien, synas hafva delat samma
åsigter, om de än under stridens hetta höllo sig mera i
bakgrunden. Det gick slutligen så långt, att alla tre
professorerna, som icke kunde förmås att godkänna liturgien, i
Nov. 1577 förbjödos all embetsutöfning, beröfvades sina
löner och insattes i fängelse. Väl blefvo de efter någon
tid åter frigifne, och Gadolenus, som år 1580 synes hafva
lemnat Upsala och mottagit Fogdö pastorat i Strengnäs
stift, undslapp derigenom att längre vara utsatt för
konungens förföljelse. Men de begge återstående professorerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free