Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 54. Konung Sigismunds försäkring om religionen.
- § 55. Nytt kyrkomöte i Upsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gode män. Presterna skulle i verldsliga mål svara inför
landets domstolar, riksens råd och konungen, men i andeliga
saker endast inför sitt stifts kapitel och biskop.
Tertialtionden skulle presterna få behålla, och anslag lemnas till
kyrkor, skolor och hospitaler. Särskildt skulle Upsala
högskola hållas vid magt "med nödtorftigt underhåll både för
läsemästare och studenter".
§ 55. Nytt kyrkomöte i Upsala.
När konung Sigismund den 14:de Juli 1594 återvände
till Polen, lemnade han Sverige i ett mycket förvirradt
skick. Regeringen, öfverlemnad åt hertig Karl och riksens
råd, hade obestämda föreskrifter och förlamades i sin
verksamhet genom de ståthållare, dem konungen insatt i de olika
landskaperna med befallning att ej utan hans tillstånd
åtlyda den tillförordnade regeringens påbud. Inom kyrkans
alla områden rådde stor oreda, som kräfde en ordnande
hand. Men hvem som här egde rätt att med afgörande
magt ingripa, var ej närmare bestämdt. Å ena sidan kunde
kyrkans män anse sig pligtige och befogade att efter bästa
förstånd ordna hennes förfallna skick. Men å andra sidan
ville hertig Karl, som med allt fastare hand fattade
statsstyrelsens tömmar, helt naturligt hafva ett ord med äfven
i de kyrkliga ärendena.
I spetsen för presterskapet stod den lärde och
kraftfulle, men häftige och våldsamme Abraham Angermannus.
Begåfvad med stor vältalighet, som gjorde honom till en
af sin samtids mest omtyckta predikanter, var han högt
uppburen af presterskapet och mycket mån om att bevara
kyrkans sjelfständighet. Vid sådant förhållande kunde han
lätt komma i delo med hertig Karl. Det visade sig ock,
vid det första steg han tog för kyrkoskickets ordnande, att
hertigen trodde sig böra klandra en alltför stor
sjelfrådighet å erkebiskopens sida. Den sistnämnde hade i Februari
1595 sammankallat biskoparne och presterskapet till ett
kyrkomöte i Upsala. Hertigen förklarade sig dermed
missnöjd, emedan regeringens tillstånd till mötets utlysande ej
blifvit begärdt, hvilket han dock ansåg hafva bort ske, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0123.html
