- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
117

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 55. Nytt kyrkomöte i Upsala. - § 56. Upsala universitets återupprättande.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ett angeläget föremål för mötets omtanka var
katekesundervisningen för folket. Man beslöt, att katekesen skulle
vid gudstjensten läsas under eller efter predikan, och att
äfven på landsbygden hvarje fredag skulle hållas bönedag,
då utom förböner för frid och lugn samt förmaning till bot
och bättring jemväl katekisation borde förrättas.

För prestbildningen ansågs nyttigt, att likformighet
åstadkommes vid stiftsskolorna, hvarföre öfverenskommelse
nu träffades om de läroböcker, som borde följas, samt om
läroämnenas fördelning mellan domkapitlens ledamöter.
Äfven en mängd andra frågor behandlades, såsom angående
underhåll för hospitaler, domkyrkor och orkeslösa prester,
om nådar för prestenkor o. s. v. Men särskild vigt lade
mötet på den angelägna frågan om Upsala universitets
återupprättelse, hvarom man beslöt att göra framställning
hos regeringen, hvilket ock skedde, när straxt efter mötets
slut en deputation afsändes, för att till hertigen och rådet
öfverlemna de af mötet antagna artiklarne.

§ 56. Upsala universitets återupprättande.



Ehuru hertigen varit missnöjd med sjelfva mötets
utlysande, biföll han dock de flesta af dess fordringar.
Särskildt bör nämnas, att han på grund af mötets
framställning utfärdade privilegier för Upsala universitet af den
15:de Mars 1595. Härigenom fick universitetet rätt att
undervisa i alla språk och vetenskaper, att utdela
akademiska grader samt utöfva egen jurisdiktion öfver sina
medlemmar. En kansler egde akademien att tillsammans med
erkebiskopen och biskoparne åt sig utse. Professorer och
studenter frikallades från alla skatter och gärder. Ingen
professor finge anställas, förrän han af akademien och
kapitlet i Upsala blifvit examinerad "både uti religionen och
lärdomen". Utnämningen skulle ske med biskoparnes
samtycke samt stadfästas af erkebiskopen, kansler och rektor.
Akademien skulle jemte vederbörande biskop föra uppsigt
öfver alla lärdomsskolor i de särskilda stiften samt tillse,
att likformighet i kurser och läroböcker öfverallt
iakttoges. Insatte biskopen otjenlig skolmästare, så egde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free