- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
123

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 59. Oenighet mellan erkebiskop Abraham och hertig Karl. - § 60. Slaget vid Stångebro.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andliga och verldsliga magtens högste innehafvare blifva
alltmer häftig och obotlig, ty både mäster Abraham och
hertig Karl voro myndige män, som ej gerna gåfvo vika.

Men ett ännu svårare tvistefrö skulle uppspira. Länge
hade rikets råd och åtskilliga andre börjat befara, att den
nära anslutningen till hertig Karl ej läte sig förena med
den trohetsed, man svurit konungen. Äfven erkebiskopen
blef villrådig, huruvida eftergifvenhet för Karls sjelfrådighet
i längden kunde stå tillsammans med bevarandet af
edsvuren tro mot landets konung, och snart var hans beslut
fattadt. Af missnöje med hertigen närmade han sig mer och
mer till det med Karl oeniga rådet, hvaremot hans
kapitulares, med Nicolaus Olai Bothniensis i spetsen, fortfarande
stodo på hertigens sida. Tillika började erkebiskopen
skriftvexla med Sigismund samt försäkra honom om
presterskapets trohet och lydnad. Att sådant skulle reta hertigen,
är lätt begripligt. Oenigheten gick omsider så långt, att
hertig Karl, vid en riksdag i Upsala under Distingen 1598,
i vredesmod utöste de svåraste beskyllningar mot
erkebiskopen särskildt för det sätt, hvarpå han ett par år förut
verkstält sin visitation, då han, enligt Karls förmenande,
skulle hafva farit fram som en skarprättare och icke som
en biskop. Den foglige Nicolaus Bothniensis lyckades dock
med möda stilla hertigens uppbrusande vrede, och hela detta
uppträde ledde väl till ömsesidig ovilja, men ännu icke till
några strängare åtgärder.

§ 60. Slaget vid Stångebro.



Den 30:de Juli 1598 landsteg konung Sigismund vid
Kalmar, åtföljd af en polsk krigshär på 5,000 man och,
såsom det synes, fullt och fast besluten att i Sverige
återinföra papismen samt gifva stadga åt sin egen magt och
myndighet. Erkebiskopen trädde nu öppet på konungens
sida och visade sig synnerligen nitisk att befordra hans sak.
Han mottog tryckta mandater från Sigismund och lät
uppläsa dem i kyrkorna. Han förmådde Uplands ständer vid
en sammankomst på Upsala slott att förklara sig vilja lyda
sin lagkrönte konung, och han skref bref åt flere håll med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:32:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free