- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
134

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 66. Riksdagen i Norrköping. - § 67. Karl IX uppträder såsom skriftställare, i kyrkliga ämnen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som helst, visst är, att konungen, oaktadt ständernas och
presterskapets enträgna uppmaning, att han skulle låta
förpligtelsen till Upsala möte ingå såsom ett vilkor för
arfsrätten till Sveriges krona, likväl med sin vanliga sega
envishet orubbligt höll fast vid sin vägran. Han ville icke,
sade han, erkänna Upsala mötes beslut för något symbolum.
Hellre begåfve han sig till sitt furstendöme, och de finge
förlika sig med konung Sigismund, bäst dem syntes. Denna
bestämda förklaring gjorde åsyftad verkan. Likasom Karl
1602 hade genomdrifvit sin vilja, att Augsburgiska
bekännelsen ej skulle i riksdagsbeslutet omnämnas, så genomdref
han ock nu, att Upsala mötes beslut med tystnad förbigicks
i arfföreningen. Ty denna stadgade blott, att hvilken af
arffurstarne, som fölle ifrån Guds klara och rena ord samt
den Augsburgiska konfessionen, "hvilken på Guds ord
grundad är", han skulle hafva alldeles förverkat sin arfsrätt.

§ 67. Karl IX uppträder såsom skriftställare, i kyrkliga ämnen.



I slutet af år 1604 började Karl IX uppträda såsom
skriftställare, i afsigt att bearbeta allmänna tänkesättet
till förmån för sin egen kalviniserande rigtning. Han utgaf
anonymt dels en bok om den personliga föreningen mellan
Kristi tvenne naturer och om altarets sakrament, dels en
katekes. I den förra vänder han sig emot de lutherska
dogmerna om communicatio idiomatum och om Kristi
lekamens och blods reala närvaro i nattvarden. Hans
outtröttlige motståndare erkebiskopen var icke sen att publicera
en motskrift, i hvilken han söker uppvisa, att de i den
ifrågavarande boken förekommande citaterna ur den Heliga
Skrift, kyrkofädernas, Luthers och Melanchtons skrifter samt
ur Augsburgiska bekännelsen "ingalunda stadfästa de
kalvinisters mening om Kristi person och heliga nattvard".
Biskoparne Petrus Jonæ i Strengnäs och Olaus Bellinus i
Vesterås jemte åtskilliga prester, som vid denna tid voro
församlade i Stockholm, undertecknade erkebiskopens skrift
under förklaring, att de genomgått den och funnit henne
öfverensstämmande med bibeln och kyrkans lärares skrifter,
hvadan de till alla delar gillade densamma. Äfven emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free