- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
142

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 72. Karl IX:s frånfälle. - § 73. Gustaf Adolfs första kyrkliga åtgärder.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

påtvinga sina undersåter den tro, de sjelfve hyllade, se en
kraftfull och despotisk furste under många år lägga band
på sitt häftiga lynne och, utan att tillgripa andra vapen
än hårda och vredgade ord, tåla en så djerf och
ståndaktig gensägelse, som den Olaus Martini stälde emot honom,
detta är ett i hög grad märkvärdigt skådespel, och Karl
har genom sitt uppförande härutinnan gifvit prof på
verklig själsstorhet. Emellertid måste konungen se sin rastlösa
ifver onyttigt förspild. Hans ihärdiga bemödande att gifva
sitt lands kyrka en kalvinistisk anstrykning icke allenast
misslyckades, utan torde äfven i sin mån hafva bidragit
till att i Sverige ännu starkare befästa den lutherska
bekännelsen. Den svenska kyrkan gick nämligen segrande
ur den tredubbla striden mot Johan III:s kryptopapistiska,
Sigismunds papistiska och Karl IX:s kalviniserande försök
att påtrycka henne en annan pregel, och just genom denna
nu utkämpade strid vann hon i sjelfva verket den afgjordt
lutherska rigtning och hållning, som allt sedan ända in i
våra dagar varit för henne utmärkande.

§ 73. Gustaf Adolfs första kyrkliga åtgärder.




Karl IX:s store son och efterträdare, konung Gustaf II
Adolf, höll sig orubbadt vid den evangeliskt lutherska
bekännelsen, den han upprigtigt älskade, och några strider
rörande läran förekommo derföre icke mellan honom och
presterskapet. Utan tvekan afgaf Gustaf Adolf i sin
konungaförsäkran förpligtelse till Augsburgiska bekännelsen
och Upsala mötes beslut, hvarjemte han lofvade att ej inom
riket tillåta någon främmande religionsöfning eller i rikets
embeten bruka bekännare af annan tro än den lutherska,
ehuru utländska enskilda personer skulle få i riket vistas,
så länge de förhölle sig stilla och ej utspridde sin
afvikande lära eller angrepe landets religion och gudstjenst.

Den nye konungens upprigtiga anslutning till sitt folk
i fråga om kyrkans bekännelse undanröjde det hinder, som
stått i vägen för kyrkohandbokens förbättring. Såsom
redan är berättadt, hade på Karl IX:s befallning ett
handboksförslag blifvit utarbetadt år 1608. Detta framlades vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free