- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
163

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 82. Grekiska trosbekännare under svenskt välde.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

§ 82. Grekiska trosbekännare under svenskt välde.



Freden i Stolbova (1617), hvarigenom Sverige fick
Ingermanland och Kexholms län, förde ett icke obetydligt
antal ryssar af grekisk trosbekännelse under svenskt välde.
De fingo tillsvidare, utan uttrycklig försäkran derom,
offentligen öfva sin gudstjenst, men meningen var att så
småningom söka vinna dem för den lutherska kyrkan. Redan
Gustaf Wasa hade 1554 upprättat ett särskildt biskopsstift
i Viborg, som dock 1583 ånyo förlades under Åbo. Men
1618 återupprättades Viborgs stift, och dit räknades nu
icke blott den del af Finland, som förut en tid tillhört detta
stift, utan äfven de nyvunna länderna Kexholms län och
Ingermanland. Kyrkoherden i Stockholms storkyrka Olof
Elimæus förordnades till biskop i Viborg. Han skulle,
såsom instruktionen lydde, undervisa folket i
evangeliskt-luthersk tro, dervid använda förståndiga prester samt förfara
med saktmod och foglighet, utan att bruka något våld vid
omvändelseverket. Jemväl lät konungen trycka Luthers
lilla katekes på ryska, och en mängd ryska barn blefvo
deri undervisade. Äfven andra åtgärder vidtogos, som
syftade till samma mål; och i en regeringens skrifvelse af 1640
heter det, att folket i Ingermanland, för hvars andliga vård
samma år en särskild superintendent tillsattes i Narva,
redan hade börjat öfvergifva den grekiska religionen och
öppna villiga öron för evangelii predikan. Någon större
framgång synes dock icke omvändelseverket hafva rönt,
och man måste allt fortfarande tillstädja ryssarne
bibehållandet af deras fria religionsöfning.

Anmärkas bör, att dels Gustaf Adolfs ställning såsom
suverän öfver en del undersåter af grekisk tro dels
gemensamma intressen mot papismen föranledde ett närmande
mellan honom och den bekante, för reformer i
protestantisk rigtning inom den grekiska kyrkan ifrande, patriarken
i Konstantinopel Cyrillus Lucaris (1621—1638). År 1632
inledde konungen med honom en brefvexling, som sedermera
efter Gustaf Adolfs död under några år fortsattes af Axel
Oxenstjerna. Allt stadnade dock vid ömsesidiga
aktnings-betygelser, och någon vidare påföljd förspordes icke.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free