- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
165

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 84. Orthodoxi och synkretism.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lekmän bildat sig ett starkt och tätt slutet allmänt tänkesätt,
som varmt intresserade sig för den lutherska renlärighetens
vidmagthållande. Ovilja mot den katholska, misstro mot
den kalvinska och strängt iakttagande af den lutherska
läran äfven i hennes minsta detaljer, sådan var tidsandan
bland höga och låga, men i synnerhet ibland presterna.

Nu antydda orthodoxa nit var emellertid ingalunda
något för Sverige egendomligt, utan tillhörde fastmera hela
den lutherska kyrkan, så att i denna kyrkas häfder det
17:de seklet med skäl blifvit kalladt orthodoxiens tidehvarf.
Att genom uppbyggande af en renlärig dogmatik på
grundvalen af kyrkans bekännelseskrifter systematiskt ordna och
i detalj utveckla det symboliskt faststälda lärobegreppet,
äfvensom att genom polemik emot främmande bekännelser
skarpt begränsa kyrkans lära, sådant utgjorde i
lutheranismens hemland Tyskland denna tidens theologiska sträfvande,
hvilket, så berättigadt det än var i och för sig, likväl ofta
urartade till skolastiska spetsfundigheter och öfverdrifven
stridslystnad.

Emot denna lutherska orthodoxism framträdde dock
snart en reagerande rigtning, hvars förnämste målsman var
Georg Calixtus, hvilken dog 1656, efter att i 43 år hafva
varit theologie professor i Helmstedt. I åtskilliga skrifter
sökte han visa, att lutheraner, reformerte och katholiker
vore ense in fundamento fidei, enär denna, nedlagd i de
fem första århundradenas symboliska bestämmelser och
kortast uttryckt i symbolum apostolicum, utgjorde alla kristna
hufvudkyrkors gemensamma bekännelse. Visserligen
förefunnes mellan dessa kyrkor äfven differenser i läran, men
sådana skiljeläror vore oväsentliga, låge utom det egentliga
trosgebitet och stode på sin höjd i en mer eller mindre
aflägsen relation till de fundamentala trosartiklarne — ett
påstående, som tydligen innebar ett angrepp mot den
lutherska kyrkans principer, då ju till och med de vigtiga
lärorna om bibelordets normativa auktoritet och om
rättfärdiggörelsen genom tron på detta sätt reducerades till
någonting oväsentligt. Då emellertid enligt Calixti
mening ingen väsentlig åtskilnad förelåg emellan de särskilda
konfessionerna, så föreslog han på fullt allvar, att de nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free