- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
188

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 92. Terseri senare lefnadsöden. - § 93. Synkretismens begge ifrigaste motståndare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som visat sig såsom en så trogen anhängare både af
pfalziska ätten och af den reduktion, konungen var sinnad att
med all kraft genomföra. Under sina återstående dagar
lemnades Terserus i ro. Han afled vid 73 års ålder den
11:te April 1678.

§ 93. Synkretismens begge ifrigaste motståndare.

Bland de män, som i skrift sökte värna kyrkans
bekännelse, torde de begge professorerna Enevald
Svenonius och Erik Odhelius kunna betraktas såsom
synkretismens förnämste vedersakare. Den förre var född den 24:de
Dec. 1617 i Annerstads socken i Småland. Han hade dels
i Åbo dels i Upsala varit Terseri lärjunge och, med denne
nära förbunden i vänskap, genom hans bemedling år 1660
blifvit befordrad till theologie professor vid Åbo
universitet. Men vänskapen hade redan börjat svalna, då Terseri
utgifna katekesförklaring förvandlade den till bitter
fiendskap. Svenonius försummade intet tillfälle att ifra mot de
farliga läror, han i denna bok trodde sig hafva upptäckt.
Särskildt i en skrift med titel: Varning för affall från tron
gjorde han Terserus de aldra svåraste beskyllningar för
irrlärighet. Att striden sedan fortsattes och under en
offentlig disputationsakt antog en synnerligen bitter
karakter, är förut berättadt. Terserus påstod sin vederdeloman
hafva gjort honom sådana beskyllningar, att, om de vore
sanna, han icke längre skulle vara värdig att bekläda det
embete, som Gud och öfverheten honom anförtrott, samt
uttalade tillika den misstanken, att Svenonius dervid låtit
styra sig af enskild fiendskap. Väl må det vara sant, att
den senare i sin renlärighetsifver visade sig mycket
ofördragsam och helt visst betraktade Terseri afvikelser från
konkordieformelns lära såsom långt farligare, än de i sjelfva
verket voro. Men att han dervid leddes af oädla motiver,
finnes intet skäl att antaga. Fastmera synes hans nit för
ren lära hafva varit förestafvadt af den fasta
öfvertygelsen, att det icke var egen sak han försvarade, utan
kyrkans aldra dyrbaraste skatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free