Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 94. Sveriges kyrkliga indelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 4. SVERIGES KYRKLIGA INDELNING. 193
Såsom af det föregående synes, gaf man styresmännen
för de nya stiften icke biskopstitel, utan benämnde dem
superintendenter. Säkerligen berodde detta derpå, att man
så litet som möjligt ville rubba kyrkans yttre byggnad,
sådan den af ålder varit, helst som den ännu gällande
landslagen stadgade, att Sverige består af sju biskopsdömen.
Ett undantag gjordes visserligen beträffande Viborg. Men
detta torde kunna förklaras dels deraf, att ifrågavarande
stift var försedt med biskopsvigd styresman redan i konung
Gustafs sista regementstid, som ju så ofta åberopades
såsom mönster under den följande tiden, dels deraf att, då
åtskilliga från Ryssland eröfrade landområden lades under
Viborgs stift, nödigt kunde anses att gifva dess styresman
en af ryssarne mera förstådd och aktad värdighet.
Superintendenterna innehade icke en genom allmänt
stadgande bestämd ’ställning i förhållande till de biskopar,
af hvilkas stift de fått vissa delar under sin uppsigt. De
voro dock i mer eller mindre mån dem underordnade, och
deras stiftsdelar räknades länge till de stift, ifrån hvilka
de voro utbrutna. I början hade superintendenterna ingen
rätt att viga prester. Men år 1611 erhöll
superintendenten i Kalmar denna rättighet, som under de följande åren
äfven medgafs de öfriga. Anmärkas bör, att
superintendenterna icke invigdes till sina embeten, och att
regeringen synes hafva ansett sig ega friare händer vid deras
tillsättning, än vid biskopars. Icke sällan hände, att
superintendent för ordnades, utan att val eller förslag föregått.
Exempel förekomma ock derpå, att, fastän val skett,
embetet likväl gafs åt en icke föreslagen prestman.
Genom freden i .Roskild (1658) blef de svenska
biskops-stiftens antal ökadt med Lunds stift, som efter föreningen
med Sverige kom att utgöras af de nyförvärfvade
landska-perna Skåne och Blekinge. Några år senare förvandlades
Götheborgs stift till biskopsdöme. Detta skedde 1665, då
f. d. generalsuperintendenten i Lifland Zakakias Klingitjs,
som under kriget med Danmark en tid varit förordnad till
biskop öfver Seelands stift, skulle befordras till
superintendent i Götheborg. Han vägrade nämligen att mottaga
embetet, såvida icke biskopsvärdighet honom tilldelades.
Cornelius: Sv. kyrk. hist. efter reformationen. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
