Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 96. Missionsverket i Lappland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 6. MISSIONS VERKET I LAPPLAND.’ 197
blifva", och vidtog 1606 den första fullständiga
anordningen af ecclesiastikverket i Lappmarken.
Han föreskref nämligen, att kyrkor och prestgårdar
skulle byggas för Umeå lappmark i Lycksele, för Piteå i
Arvidsjaur, för Luleå i Jockmock och för Torneå i Tenatäki,
hvarjemte inom sistnämnda lappmark ett kapell skulle
uppföras vid Simojärvi. Vissa angränsande byar inom de
socknar, af hvilka lappmarkerna hade sina namn, skulle läggas
till de nybildade lappmarkspastorat er na, för hvilka
kyrkoherdar nu af konungen utnämndes med försäkran om
löneanslag af kronotionde och andra förmåner. Tillika
bestämdes, att lapparne skulle infinna sig vid kyrkan
Thomasmesse-dag den 21:ste December, för att erlägga sin skatt, hålla
marknad och höra Guds ord. De skulle qvardröja der till
Kyndelsmessan den 2:dre Februari, och under tiden borde
presten predika för dem hvarannan dag. De skulle
återkomma Vårfrudagen i Fastan den 25:te Mars och qvarstadna
8 ä 14 dagar, då på samma sätt skulle för dem predikas.
Fem år senare uppsände konungen några exemplar af
Luthers katekes, den man skulle låta läsas för lapparne, att
de måtte få någoii kännedom om Gud. Läsningen måste
ske i muntlig öfversättning, ty ännu funnos inga
religionsböcker på lappska språket. Stora svårigheter visade sig
snart vid genomförandet af konungens anordningar. Karl
berättar sjelf, att de prester, som voro förordnade till de
nybygda kyrkorna i Lappmarken, undandrogo sig att
ständigt bo deruppe, utan vistades vanligen nere i landet och
reste upp till sina kyrkor en gång om året vid jultiden.
Dels detta förhållande, dels den omständigheten, att många
af de till Lappmarken uppskickade presterna voro temligen
dåliga, förorsakade tyvärr, att äfven Karl IX:s berömliga
omsorg om kristendomsverket i Lappland icke bar särdeles
stora frukter.
Emellertid fortsattes missionsarbetet under den
följande tiden.’ Den store Gustaf Adolf egnade åt denna
angelägenhet ett lifligt intresse, deri kraftigt understödd af
sin forne lärare riksrådet Johan Skytte. Väl nödgades
konungen af det försumliga sätt, hvarpå de särskildt
förordnade lappmarkspresterna merendels skötte sitt kall, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
