Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 96. Missionsverket i Lappland. - § 97. Kolonien Nya Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade tillstyrkt dessa åtgärder, företog två år derefter en
visitationsresa ända upp till Torneå. Det inre af
lappmarkerna synes han icke hafva besökt, men det uppgifves, att
Here kyrkor redan nu voro uppförda, t. ex. i <i>Arvidsjaur<7i>
och Arjeploug inom Piteå lappmark, och att prester kunnige
i lappska språket voro anstälde vid några.af dem. Längre
norrut synas dock ännu inga prester hafva varit bosatte.
I Luleå lappmark sköttes arbetet af komministern i Luleå,
som var infödd lapp. Kalix hade till annex en
lappförsamling, tio mil ifrån kyrkan. Till Öfver-Torneå hörde icke
mindre än två lappförsamlingar, den ena i Juckasjärvi, och
de besöktes några gånger om året af pastor i Torneå. Fullt
tillfredsställande var naturligtvis tillståndet i Lappmarken
ännu icke. Men oförnekligt är, att den Skytteanska skolan
och det väckta nitet för lappallmogens kristliga uppfostran
redan börjat bära frukter, som lofvade godt för framtiden.
§ 97. Kolonien Nya Sverige.
Utom Lappmarken hade den svenska kyrkan vid denna
tid ett annat missionsfält uti Nordamerika. Redan Gustaf
Adolf hade med värma omfattat planen att genom
koloniers grundande på Amerikas jord utbreda kristendomen till
hedningarne, skänka svenskarne verldshandelns fördelar och
kunna öppna en fristad för alla dem, som ledo förföljelse
för sin evangeliska bekännelse. Emellertid fördröjdes
verkställigheten till 1637, då Axel Oxenstjerna satte planen i
verket. Två skepp afsändes, som förde med sig ett antal
svenska nybyggare, hvilka i April följande året landade vid
Sydvestra stranden af floden Delawares utloppsvik. Med
indianerna ingingo svenskarne utan dröjsmål vänskapsförbund
samt tillhandlade sig af dem en rätt betydlig landsträcka
å vestra sidan af floden. Allt landet, som mottogs, "skulle
för evig tid tillhöra Sveriges krona"; ordentliga köpebref
uppgjordes med indianerna, hvarefter hela området
uppmättes och kartlades af en svensk landtmätare Måns Kling.
För att trygga lånetets försvar, byggdes fästet Kristina å
en läglig ort icke långt från flodmynningen. En svensk
prest Reorus Torchilli från Östergöthland, hvilken hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
