- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
206

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 98. Förslag till ny kyrkolag. - § 99. Kyrkolagsfrågans lösning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sättning man likväl ej får något klart besked. Under den
förmyndareregering, som följde efter Karl Grustafs död, var
kyrkoordningens omarbetande en sak, hvarom man vid
hvarje riksdag öfverlade, och regeringen infordrade 1663 af
Laurelius och Emporagrius deras arbeten; men någonting
mera blef ej vid den saken gjordt.

§ 99. Kyrkolagsfrågans lösning.

Först sedan Karl XI såsom myndig konung sjelf
öfvertagit rikets styrelse, bragtes ändtligen kyrkolagsarbetet till
sin fullbordan. Utsigterna till en lycklig lösning af den
svåra frågan voro dock länge ganska mörka. Ännu 1680
befarade man, att saken skulle stranda. "De tvä capita
de jure regis et de jure patronatus", säger erkebiskop
Johannes Baazius, " hafva härtill hindrat kyrkoordningen samt
lära ock härefter göra det." Emellertid företogs nu det
vigtiga ärendet på fullt allvar. Vid riksdagen 1682
uppsatte presteståndet ett förslag till kyrkoordning, som dock
ej var något annat än en synnerligen omsorgsfull
sammansmältning af Laurelii och Emporagrii kyrkoordningar, ehuru
mest liknande den förstnämndes. Detta förslag
öfverlemnade konungen följande år till en kommission, bestående af
endast lekmän. Sedan desse hvar för sig tagit del
afhandlingarne, sammanträdde de i början af år 1684 och inkommo
redan den 29:de Januari med sitt underdåniga utlåtande,
som innehöll åtskilliga anmärkningar. Presterskapets
förslag vore alltför vidlyftigt, såsom hade man velat införa
ett slags corpus juris canonici, samt innehölle mycket, som
kunde förbigås. Det trakterade dogmata theologica och
casus conscientiæ, likasom skulle här skrifvas ett systema
theologicum, och stilen vore icke heller sådan, som hof des
i en lagbok. Vidare ogillades förslagets förblandning af
andlig och verldslig domsrätt, hvarigenom den förstnämnda
syntes göra betänkligt intrång på den senare. Men i
synnerhet tadlas, att "consistorium regni" skulle vara högsta
kyrkliga myndighet, då ju presterskapet likasom andra
ständer endast vore kalladt till riksdag, och dess ombud ej
kunde „hafva annan jurisdiktion än den, som de "ex con-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free