- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
216

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 104. Erkebiskopens fölhållande till rikets öfriga biskopar. - § 105. Prostar och deras embetspligt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man icke allenast tillmätte honom sjelf ett primatus
honoris, utan äfven betraktade det kapitel, han tillhörde, såsom
ett slags högre instans i fråga om tolkning och skipning
af kyrklig lag.

§ 105. Prostar och deras embetspligt.

Till prostar på landsbygden egde biskopen utse dertill
skickliga prester. De skulle bistå honom i vården öm
kyrkans angelägenheter, ehuru någon rätt eller pligt att
visitera i kontraktets församlingar icke tillägges dem i 1571
års kyrkoordning. Deremot föranledde sannolikt Vesterås’
ordinantia af år 1527, att det blef prostens åliggande att
vid s. k. prosteting ransaka om tionden. Redan Sigismunds
försäkring om religionen af år 1594 innehåller föreskrifter
härom, och den 24:de Febr. 1617 utfärdade Gustaf Adolf
en förordning, att årligen i November skulle hållas
tiondeting, hvarvid prosten i närvaro af häradshöfding, fogdar,
länsmän och kyrkans sexmän skulle anställa ransakning
angående tionden. Meningen var att härigenom vinna reda
och ordning i uppbörden, och ransakningen gälde icke blott
presterskapets tertial, utan äfven kronotionden, hvadan
staten, som tog 2/3:delar af hela tionden, i sjelfva verket hade
större intressen att bevaka vid prostetingen än kyrkan och
hennes presterskap.

Emellertid blef det snart nog prostens embetspligt att
biträda biskopen i den tillsyn öfver församlingarne, som å
hans sida borde utöfvas genom visitationer.
Kyrkoordningen af 1571 stadgar visserligen ingenting härom, utan
förordnar blott, att biskopen sjelf årligen skulle anställa
visitationer eller, om han hade förfall eller icke medhunne dem,
låta dem förrättas af sin official d. v. s. kapitlets främste
man, domprosten. Men när domprostembetet 1604 indrogs
eller snarare blef sammanslaget med kyrkoherdeembetet vid
domkyrkan, torde biskopens behof af biträde vid
visitationsbestyret hafva föranledt de s. k. prostvisitationernas
uppkomst. De omtalas aldra först i de särskilda stiftens
ordinantier. I somliga stift var det stadgadt, att prostarne
en å två gånger om året skulle visitera sitt prosteris för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free