- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
235

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 114. Adelns huskapellaner. - § 115. Prestbildningen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dikanter, skulle till pröfning af biskop och domkapitel
angifva de skäl, som dertill kunde föranleda. För öfrigt
skulle gudstjenst hemma i husen ej få hållas oftare, "än
när någon sjukdom eller andra lagliga orsaker det fordrade *,
hvarjemte den, som antagit huspredikant, borde vara
ansvarig för hans underhåll, till dess han kunde blifva
befordrad till annan lägenhet.

§ 115. Prestbildningen.

Presternas bildning berodde hufvudsakligen på stiftens
elementarläroverk samt biskoparnes nit och allvar. Under
det att kyrkans högre funktionärer och kyrkoherdarne i de
mera betydande pastoraterna väl i allmänhet hade idkat
studier vid in- eller utländska akademier, gäller deremot om
den del af presterskapet, som tjenstgjorde såsom
kapellaner eller såsom kyrkoherdar i mindre gäll, att de vanligen
icke fått någon annan undervisning än den, som bestods i
stiftens läroverk. Man får dock icke häraf draga den
slutsats, att prestbildningen stod på en lägre ståndpunkt, än
tidsförhållandena kunde anses kräfva. Ty skolor och
gymnasier voro vid denna tid hufvudsakligen just
prestbildningsanstalter eller "seminaria ecclesiæ", såsom de kallades, och
den undervisning, som der lemnades, var icke inskränkt blott
till de första elementerna, utan drefs vida längre, så att
hon på de högre stadierna nära nog kunde mätas efter
akademisk måttstock. Så t. ex. hade biskop Johannes
Rudbeckius i Vesterås, i sammanhang med stiftsstadens
läroverk, inrättat ett s. k. Collegium pietatis, der man för
djek-narne höll föreläsning i exegetik, dogmatik o. s. v. samt
derjemte med dem anstälde s. k. exercitia concionatoria et
disputatoria. Härtill kom, att redan prestvigde djeknar
alldeles såsom förut fortsatte studierna vid stiftets läroverk,
till dess behof yppade sig att använda dem såsom
hjelpprester ute i församlingarne. De måste ock vid sin
ordination afgifva formlig förbindelse att fortfarande begagna
undervisningen "sub ferula præceptorum", så att de till och
med såsom andre djeknar voro underkastade vanlig
skolaga enligt den tidens stränga sed. Af allt detta blef följ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free