Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 132. Upsala universitet före 1611.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276 132. UPSALA UNIVEKSITET FÖEE 1611.
rade. Åtminstone begärdes redan i December 1604, att
pre-bendesocknarne måtte återgifvas eller med andra ersättas.
Men Karl svarade, att "professores kunna icke akta både
boken och socknarne tillika, utan en prest skall vara i hvar
socken, eftersom bönderna begära, och professores blifva
försörjde med deras stipendiis och en afvelsgård". Två år
senare gjordes underdånig framställning om, att de
akademiske lärare, som hvarken hade hemman eller prestgäll på
landet, måtte bekomma sådana. Men konungen förklarade
den 14:de Nov. 1606, att professorerna skulle "blifva i
staden och hvar akta sitt embete, efter de dessförutan med
underhåll väl äro försörjde, och låta de prester, som på
bygden bo, akta deras embete och bonden sin plog på
bygden". Sannolikt berodde Karl IX:s onåd mot professorerna
derpå, att de med erkebiskopen och presterskapet gjorde
gemensam sak i motståndet mot konungens
kryptokalvini-stiska reformplaner. Hans förklaring, att de hade rikligt
underhåll, jäfvas af fortfarande klagan öfver, att de anslagna
underhållsmedlen hvarken voro tillräckliga eller ordentligen
utgingo. Sammalunda var förhållandet med kommunitetet:
det förföll alldeles af brist på medel, och åtskilliga försök
att återupprätta det kommo ej till verkställighet.
Men oaktadt alla dessa ogynsamma förhållanden saknade
universitetet icke nitiske lärare. Det hade egt sådana under
föregående tid, och nya trädde in i arbetet. Bland dem
utmärkte sig i synnerhet Johannes Canuti Lenæus och
Johannes Rudbeckius. Den förre, som var född 1573 i Lena
församling i Upland, hade studerat i Upsala, Wittenberg och
Heimstedt, innan han 1604 anstäldes såsom professor i
logik vid Upsala universitet. Omkring 1610 för ordnades han
till professor i hebreiska och grekiska, hvarpå han 1613
förflyttades till en theologisk lärostol, i hvilken befattning
han verkade till 1647, då han blef erkebiskop. I mer än
40 år var han således lärare vid universitetet och gjorde
sig känd både såsom skarpsinnig tänkare och framstående
theolog. Man hade i Upsala länge hyllat den s. k. Ramiska
filosofien, så benämnd efter fransmannen ^Petrus Ramus
(f 1572), hvilken med forkastelse af den aristoteliska
methodläran sökt ersätta henne genom enklare tankereglor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
