Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 136. Den s. k. depositionen. - § 137. Undervisning: och examina vid universitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domliga nationsinrättningen, som utan tvifvel varit och ännu
ot af mycket stor och välgörande inverkan på
universitetslifvet i det hela. Antalet studenter var ganska betydligt:
det uppgick i medlet af 1600-talet till omkring 1,500. Till
någon del berodde väl denna höga siffra på tidens sed att
äfven skicka minderårige till universitetet. Men äfven
andra orsaker kunna påvisas. Bland studenterna funnos ofta
äldre män, som lefde i äktenskap och försörjde sig med
hvarjehanda näringsfång och handtverk, hvilket
besynnerliga förhållande säkerligen hade sin grund deri, att månge
sökte sin tillflykt vid akademien, för att undgå
knekteutskrifningen, som vid denna tid var särdeles tryckande.
§ 137. Undervisning: och examina vid universitetet.
Den akademiska undervisningen meddelades
hufvudsakligen genom föreläsningar. Om dessa föreskrefs redan
i Gustaf Adolfs konstitutioner, att de ej skulle tagas för
vidlyftigt, utan så att hvarje professor på ett år kunde
afsluta sin kurs. Ungefär samma föreskrift om kursläsning
gafs äfven i Karl Gustafs konstitutioner af den 27:de Juni
1655 och blef säkerligen allmänt iakttagen. Vanligen
följdes någon godkänd auktor, såsom man kan se af theologiska
fakultetens protokoll för den ll:te Januari 1662, der det
heter, att professor Jordanus Edenius "hade igenomläsit
locos communes Hafenrefferi *) och ville begynna dem ånyou.
Jemte föreläsningars hållande ålåg det professorerna att
åtminstone en gång om året disputera. Ett af de sätt,
hvarpå studenternas flit och kunskaper profvades, bestod
också deri, att de under någon professors presidium
respon-derade än öfver afhandlingar eller theser, som af dem sjelfva
författats, än öfver sådana utgifna af professorerna.
Ett annat sätt att pröfva dessa kunskaper utgjordes
*) Den lärde och fromme Wurtemberger theologen Matthias
Hafen-kepfer (t 1619 såsom kansler för universitetet i Tiibingen) hade utgifvit
■ett dogmatiskt arbete: Loci theologici, hvilket utmärkte sig ej blott genom
skriftenlighet och luthersk renlärighet, utan äfven genom klarhet och
enkelhet i framställningen. Särskildt för Sveriges theologiska bildning blef
■detta arbete af stor betydelse, enär det flitigt användes vid Upsala
universitet, hvarjemte ett sammandrag af detsamma äfven i skolorna infördes
såsom den officiella läroboken i systematisk theologi.
Cornelius: Sv. kyrk. hist. efter reformationen. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
