- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
292

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 137. Undervisning: och examina vid universitetet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nämnde i Sept. 1675 sju theologie doktorer med uttryckligt
frikallande från särskilda lärdomsprofs afläggande.
Efter den tiden har fakulteten ej vidare utöfvat rättigheten
att kreera doktorer, som i stället ansetts tillhöra
konungen, hvadan ock theologie doktorsvärdigheten för framtiden
blef icke en akademisk grad, tillgänglig för en hvar, utan
rent af en kunglig ynnestbevisning.

Utom theologie licentiatexamen, som dock temligen
sällan absolverades, examen theologicum för admission till
grad inom annan fakultet samt förhör med stipendiaterna
synes ingen annan examen hafva inom theologiska
fakulteten förekommit under ifrågavarande tidehvarf. Någon
em-betsexamen för inträde i kyrkans tjenst fanns nämligen icke
vid universitetet, utan vederbörande domkapitel egde sjelfva
anställa pröfning med ordinandi, och det var ej en gång
för dessa något ovilkorligt åliggande att ens hafva besökt
akademien. Väl torde det så småningom hafva blifvit mer
och mer vanligt, att de, som ville vinna ordination till
prester, någon tid uppehöllo sig vid universitetet, der mottogo
undervisning och måhända äfven undergingo den förut
omtalade, såsom förberedelse för gradualstudier egentligen
afsedda, examen theologicum. Men något stadgande, att
besagda examen ovilkorligen skulle absolveras, innan
ordination fick ske, fanns icke. Emellertid stodo de prester,
som antingen före eller efter sin ordination besökt
universitetet, i högre anseende än de s. k. djeknepresterna, hvilka
ock kallades beaner eller gulnäbbar, de begge sista
öknamnen hemtade från det fransyska uttrycket becs jaunes. Ännu
högre höllos magistrar. Vid den visitation, som
rikskansleren Axel Oxenstjerna och universitetets kansler Johan Skytte
höllo i Upsala på våren 1637, föreskrefs bland annat, att
man ej skulle göra för många magistrar, ty derigenom
komme värdigheten i förakt. Man] borde ock vara viss på
att kunna försörja dem med någon passande lägenhet. Ty
det ginge ej an att sätta magistrar söm kapellaner på
landsbygden, aldra minst om pastor loci ej vore graduerad, enär
en sådan anställning skulle lända den akademiska graden
till vanheder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free