Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 144. Jubelfester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fäderneslandet utur den omilde konung Kristierns tyranni och den
främmande träldomen0, samt att Gud under de följande
hundra åren uppehållit konung Gustafs barn och lifsarfvingar
vid Sveriges krona och regemente, utvidgat landets
gränser och beskärt allehanda välsignelse. Erkebiskop Petkus
Kenicius begagnade detta tillfälle att igenom en allmän
skrifvelse uppmuntra rikets presterskap till trohet och nit
i sitt vigtiga embete. "Våra förnämsta göromål, säger
erkebiskopen till sina embetsbröder, böra deruti bestå att
föra samveten till grundlig kännedom af synden, att
upptäcka Guds vrede öfver ogudaktigheten, att förkunna
bättring och syndernas förlåtelse för Kristi skull, att förmana
till bön och åkallan samt tålamod under lidandet. Men
tänkom icke, tillägger han, att vi härmedelst gjort vårt
■embete till fyllest. Vi äre ock desamme, som skola leda
våra åhörare fram för Guds fotapall att der som oftast
utgjuta brinnande förböner för vår nådiga konung, riksens
råd och hela vårt verldsliga samfund. Oss åligger jemväl.
att vid alla möjliga tillfällen inskärpa.uti menighetens
hjertan rätta tankar om trohet och obrottslig lydnad för
öfverheten." Allestädes i landet hölls på de till festens
begående bestämda dagarne gudstjenst i kyrkorna med
predikan öfver texter, dem konungen förordnat. I Upsala
illustrerades högtiden derjemte med tal af professorerna samt
enligt tidens sed med uppförande af "en lustig comoedia"
öfver konung Gustaf och reformationens införande i Sverige,
författad af eloquentiæ professorn i Upsala, sedermera
biskopen i Linköping Andkeas Pkytz.
Den andra jubelfesten firades öfver hela riket på
fastlagssöndagen den 26:te Februari 1693 till åminnelse af
Upsala möte, då den rena evangeliska läran stadfästes och
den oförändrade Augsburgiska bekännelsen antogs i Sverige.
Särdeles vid universitetet i Upsala begicks denna fest med
stor högtidlighet under en hel veckas tid i närvaro af
konungen och kronprinsen. Måndagen den 27:de Febr.
samlades man i den då ännu bibehållna lärosalen, der Upsala
möte egt rum. Framför kathedern stod ett silfverskrin,
som konungen låtit förfärdiga till att deri förvara Upsala
mötes beslut och dess ordförande Nicolai Olai Bothniensis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
