Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 1. (471.) 7 januari 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfriga inventarier eller eljes, så vidt visadt
blifvit, har sådan redovisningsskyldighet, som
i nämda stadgande afses;
alltså och då ej heller någon annan
omständighet i målet förekommit, på grund hvaraf
klaganden kan anses, obehörig att vara
ledamot i Eds församlings förenade kyrkoråd och
skolråd, pröfvar k. m:t skäligt upphäfva
domkapitlets utslag och församlingens öfverklagade
beslut, i hvad genom detta klaganden blifvit
ur kyrko- och skolrådet utesluten samt annan
person i hans ställe däruti invalts.
*
Därmed har man sålunda fått full
bekräftelse på, att folkskollärare icke äro
att hänföra till kategorien »kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och aflönade
betjänte».
Vid de nyss försiggångna skolrådsvalen
hafva, såsom synes af de senaste
numren äfvensom af uppgifterna här längre
fram i dagens tidning, ett rätt betydligt
antal folkskollärare invalts i skolråden.
Ifall ofvanstående utslag fallit ett par
veckor tidigare, skulle helt visst detta
antal varit icke obetydligt större.
Flerstädes hafva nämligen antingen
förslagsställarne låtit förmå sig att taga tillbaka
sina förslag, då de från pastor hört den
bestämda uppgiften, att folkskolläraren
icke vore valbar, eller ock hafva de
röstande af försiktighetsskäl underlåtit att
skrifva den föreslagne lärarens namn på
valsedeln, då ordföranden på förhand
förklarat, att han komme att kassera alla
de valsedlar, som upptoge namnet på
någon folkskollärare.
Sedan nu fullständig klarhet vunnits i
denna fråga, är det tämligen säkert, att
församlingarna i högre grad än hittills
komma att invälja folkskollärare och
folkskollärarinnor i skolråden. Detta blir
den närmaste följden af det nu gifna
prejudikatet. Och det är vår öfvertygelse,
att folkskolan i sin helhet härpå
skall göra en icke obetydlig vinst.
Regeringens nyårsgåfva till
folkskollärarekåren skall ock ganska säkert
mottagas med stor tillfredsställelse på alla
håll, där man verkligen intresserar sig
för folkskolan och hennes utveckling.
Ett och annat
från de senaste skolrådsvalen.
Enligt hittills ingångna meddelanden
till Svensk Läraretidning hafva vid de
senaste kyrkostämmorna ett 40-tal
folkskollärare invalts som ledamöter eller
suppleanter i skolråden. 15 kvinnor hafva
erhållit liknande uppdrag.
*
Den år 1886 utgifna förordningen om
val af skolrådsmedlemmar hvartannat år
(hälften hvardera gången) tyckes ännu
icke hafva framkommit till alla församlingar
i riket. En del kyrkostämmoordförande
lefva åtminstone ännu i fullkomlig
okunnighet om ett dylikt stadgande.
*
I Hudiksvall gjordes försök att få i
skolrådet invald en framstående, allmänt
aktad och insiktsfull lärarinna, men detta
betraktades som »ett nymodigt
experiment». Förslaget strandade.
*
En folkskollärare föreslogs till
skolrådsledamot i Sköfde. Ordföranden
förklarade emellertid, att detta vore olagligt,
och därmed lät kyrkostämman sig nöja.
*
I Örebro gick det icke lika lätt.
Ordföranden förklarade på förhand, att han
komme att kassera alla valsedlar, som
upptoge namnet på någon folkskollärare.
Detta hade till följd, att blott tre
röstsedlar innehöllo namn på folkskollärare.
Den olagliga kasseringen af dessa
röstsedlar framkallade emellertid en skarp
diskussion. Direktör C. G. Zetterlund
förklarade sig ämna öfverklaga valet. (Därmed
vinnes emellertid ingenting, för så vidt
ej de kasserade röstsedlarna inverkade
på valets utgång, hvilket är föga troligt.)
*
Huru det går till att välja skolråd på
landsbygden, berättar en brefskrifvare
till oss. Vid nyligen försiggånget »val»
af skolrådsmedlemmar i en församling i
Småland tillgick på följande sätt.
Ordföranden frågade, om någon ville afgå.
Den ende närvarande skolrådsmedlemmen
förklarade, att detta vore hans
önskan. Ordföranden gjorde därom
anteckning och sporde sedan: »Hvem vill Ni
ha till efterträdare?» Den afgående
nämde ett namn, och ordföranden skref upp
detta. Och därmed var »valet» slut.
Församlingsmedlemmarna tillfrågades ej,
om de godkände den afgående
skolrådsledamotens förslag. En af de
närvarande tillät sig upplysa, att enligt lag
hälften af skolrådets medlemmar nu bort
afgå, men detta föranledde ej till någon
åtgärd.
Pedagogiska lärokursen i Stockholm.
Julferieterminen började den 2
d:s med föreläsningar i räkning af lektor
K. P. Nordlund och i astronomi af lektor
E. Jäderin. Omkring 350 lärare och
lärarinnor äro anmälda, hvaraf dock de
flesta endast åhöra föreläsningarna i
räkning. Ett 50-tal hafva anmält sig att
deltaga i samtliga ämnena.
Följande 25 lärare och lärarinnor från
landsorten deltaga i kursen, nämligen:
Alfred Vernborg i Munsö, Sthm, Per Löf i
Roslagsbro, Sthm, Hj. Zetterlund i Lindholmen,
Sthm, J. Gerdelius och P. Jonsson i
Sundbyberg, Sthm, G. Lagergren i Vaxholm, A. O.
Berg i Rosersberg, Sthm, A. Svensson i
Näshult, Jönk., Torsten Jansson i Huskvarna, Jönk.,
Gust. Bergman i Gunnarsnäs, Älfsb., A.
Jörlander och B. Selander i Lidköping samt John
Nilsson i Karlskoga, Öreb.;
Cecilia Lundberg å Liljeholmen, Sthm,
Matilda Lundqvist i Brännkyrka, Sthm, Olga
Jönsson i Uppsala, Maria Bladh i Vänge, Upps.,
Lina Lemke i Söderfors, Upps., Hulda Vallin
i Strängnäs, Elsa Nilsson i Torshälla, Alida
Eriksson i Ekeby, Östg,, Adèle Vetterlind i
Jönköping, Maria Svensson och Erika Vendelin i
Örebro samt Hilma Lindblom i Sundsvall.
Förutom Stockholms stad äro alltså icke
mindre än 9 af länen representerade i
denna kurs. Detta är ju en ganska vacker
början, helst då man besinnar, att det här
icke är fråga om någon gratiskurs.
Deltagarna få nämligen själfva bekosta icke
blott resan och vistelsen härstädes, utan
äfven betala föreläsningarna.
En folkskoleinspektör om frågorna i katekesen.
Vid stiftsskolmötet i Visby i augusti
1389 yttrade folkskoleinspektören
och kyrkoherden J. Odin, enligt
den nu utkomna berättelsen, följande ord,
som hafva sitt särskilda intresse, då man
tänker på regeringens bekanta utslag af
den 3 sistl. oktober:
Jag tror ock, att katekesundervisningen skulle
vinna på, om frågorna blefve bortgallrade.
Det är en gammal önskan, som mycket
påyrkades, när den nya katekesen skulle antagas.
Frågorna befordra den mekaniska och själlösa
utanläsningen och måste därför anses
hindrande för barnens eftertanke. Om frågorna
komme bort, skulle de mera nödgas alt tänka
öfver hvad de läsa. Läraren komme då icke
med stereotypa frågor, utan nya, som skulle
göra det nödvändigt för dem att söka reda på
svaret. Jag tror icke, att vi präster skulle göra
någon förlust därpå i nattvardsskolan. Huru
mycket man än arbetar på att få barnen att
läsa med eftertanke, så blir det oftast blott
mekanisk läsning, då frågorna stå där. Den
saken är så mycket lättare att nu genomföra,
som det åtminstone finnes två läroböcker
utgifna, där nuvarande utveckling är intagen utan
frågor. En »Lärobok i kristendom» har
blifvit antagen i Göteborgs folkskolor, och denna
lärobok är naturligtvis densamma som den af
kyrkomötet antagna, men frågorna äro där
ersatta af öfverskrifter. Intet lagligt hinder skulle
möta för antagandet af en sådan lärobok.
Som läsaren erinrar sig, har emellertid
k. m:t — oväntadt nog — funnit lagligt
hinder möta för en dylik, af de flesta
pedagoger påyrkad reform.
*
Ej behörig att fatta beslut om låns upptagande.
K. befhde i Älfsborgs län har till k. m:t öfverlämnat en
af kyrkoherden H. J. S. Odhner å Remmene
församlings och Tarsleds rotes vägnar,
enligt beslut vid ett under benämning
kyrkostämma med bemälda församling och rote
den 31 sistl. mars hållet sammanträde, gjord
ansökan om tillstånd för ifrågavarande
församling och rote, hvilka gemensamt
underhölle ett skolhus, att till bestridande
af kostnaden för en ny skolsals inrättande
upptaga ett amorteringslån af högst 1,500
kr. att återbetalas på 10 år.
Då handlingarna ej utvisa, att Tarsleds
rote i afseende på skolväsendet är skild
från den öfriga delen af Tarsleds socken
och behörig att gemensamt med Remmene
församling å kyrkostämma fatta beslut om
låns upptagande, har k. m:t funnit den
gjorda ansökningen icke kunna bifallas.
*
Skolrådsvalen. Ytterligare följande
folkskollärare äro valda till skolrådsledamöter:
A. F. Ekelund i Torpa, Vstm.,
K. Oskarsson i Lillkyrka, Öreb., D. Elofsson
i Axberg, Öreb., A. Andrén i Våmhus,
Kpbg., L. Lindgren i Selånger, Vnrl.,
C. F. Almroth i Vånga, Östg. (omvald),
K. Vikström i Götlunda, Öreb.,
Th. Hermansson i Rätan, Jmtl., J. R. Lindström i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0006.html
